Global uppvärmning och lokal politik
Klimatförändringen beskrivs ofta som den största utmaning världen stått inför. Det är ett gränsöverskridande fenomen med lokala konsekvenser. Kommunernas roll är dubbel – de är beroende av nationell och internationell politik och ekonomi men samtidigt agerar de som självständiga aktörer. Denna dubbelhet påverkar deras möjligheter att bidra till ett hållbart samhälle, skriver forskare vid Örebro universitet i en ny bok.
– Syftet med antologin är att skapa förståelse för klimatfrågans komplexitet och de konsekvenser detta har för samhällets sätt att möta denna utmaning, säger Ingemar Elander, professor i statskunskap vid Örebro universitet och redaktör för antologin tillsammans med Ylva Uggla, docent i sociologi.
I Global uppvärmning och lokal politik (Santérus Academic Press, 2009) ligger fokus på svenska kommuner och deras roll i klimatpolitiken, som ställer stora krav och förväntningar på kommunerna. Det finns en spänning mellan frihet och beroende när det gäller kommunernas roll och handlingsutrymme.
Kommunerna förväntas följa riksdagsbeslut men samtidigt är de inte tvingade att aktivt bidra till minskad klimatpåverkan varken inom den egna verksamheten eller i samarbete med andra aktörer. Men kommunerna arbetar över gränserna i nätverk och genom nätverken möts representanter för olika städer och utbyter erfarenheter från det lokala klimatarbetet.
Det finns skäl för kommunerna att inte prioritera klimatarbete. Sett ur ett globalt perspektiv så gör enskilda kommuners insatser endast en marginell nytta och dessutom är effekterna svåra att mäta. Insatserna för miljön står dessutom ofta i konflikt med ekonomisk tillväxt och de ska finansieras med resurser som behövs inom andra kommunala verksamheter.
Trots detta är kommunerna med och skapar klimatpolitik. De omvandlar de nationella miljömålen till lokala mål, men går även längre och formulerar egna mål. Att kommunerna bedriver ett aktivt klimatarbete beror bland annat på att det finns partipolitiska drivkrafter och initiativrika “eldsjälar”, men också på att idén ekologisk modernisering har fått fotfäste. Idén bygger på att hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt kan gå hand i hand. Genom att samverka med andra kommuner i nätverk inom och utanför landet kan en kommuns insatser få stor betydelse i arbetet med att möta den globala uppvärmningen och hantera dess konsekvenser.
Vetenskap, medier och politik
Medierna har däremot en tendens att framhålla bristen på ansvarstagande institutioner på lokal och nationell nivå och att ha en mer negativ ton jämfört med vetenskapen som är försiktig och politiken som försöker vara mer positiv.
Medierna använder extrema väderhändelser och hotade arter för att åskådliggöra möjliga lokala konsekvenser, medan forskarna är noga med att framhålla att enskilda väderhändelser inte på ett entydigt sätt kan kopplas till pågående klimatförändring. Klimatförändring handlar om successiva förändringar som förhöjd medeltemperatur, höjning av havsnivån och förändrade nederbördsmönster.
För kommunerna handlar det inte bara om att påverka utvecklingen utan också att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Klimatanpassning handlar delvis om att förebereda sig för extrema väderhändelser, men det handlar också om långsiktig anpassning till förändrade förutsättningar för exempelvis skogs- och jordbruk, turism och infrastruktur.
– Klimatfrågan är en komplex och mångfasetterad fråga som utmanar på många olika områden och som med all sannolikhet kommer att fortsätta att debatteras och initiera omfattande insatser framöver, säger Ingemar Elander.
Författarna – Eva Gustavsson, Ingemar Elander, Rolf Lidskog, Mats Lundmark, Stig Montin, Ulrika Olausson och Ylva Uggla – representerar fyra olika discipliner: kulturgeografi, medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi och statsvetenskap, och är samtliga verksamma vid Centrum för urbana och regionala studier (CUReS) vid Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ylva Uggla, ylva.uggla@oru.se, eller Ingemar Elander, ingemar.elander@oru.se.
