Tema

Artsamspel avgör risken för insektsskador

Temperaturökningar påverkar växter, växtätande insekter och rovinsekter olika mycket. Det är därför lättare att förutsäga risker för framtida utbrott av växtätande insekter, om man inriktar sig på samspelet mellan arterna, istället för på den enskilda insektsarten. Det slår en forskargrupp vid institutionen för ekologi, SLU, fast.

Många organismer, särskilt insekter, flyttar sina utbredningsgränser norrut, enligt ett flertal nyare studier. Orsaken tycks vara det varmare klimatet. Det finns dessutom en allmänt utbredd oro för att de pågående klimatförändringarna kommer att öka problemen med skadeinsekter i odlade grödor. Denna oro har dock lite stöd i faktiska observationer.

Förutsägelserna om ökande problem baserar sig också ibland på ett alltför enkelt resonemang. Det går i korthet ut på att en förhöjd temperatur leder till snabbare utveckling från ägg till könsmogna insekter och fler generationer av insekter varje år, vilket i sin tur leder till fler och allvarligare utbrott.

Sedan tidigare är det känt att växter, såväl som växtätande insekter och rovinsekter (predatorer), kommer att svara positivt på en temperaturökning upp till en viss kritisk nivå, där en ökad temperatur har negativa effekter.

Forskarna vid SLU nyanserar nu bilden och presenterar en modell, som visar att man kan förvänta sig att växter, växtätare och rovdjur reagerar olika mycket på en temperaturökning.

– Växterna är de som förväntas svara svagast, växtätarna medelstarkt och rovdjuren allra mest på en ökad temperatur, säger Åsa Berggren.

Det är främst fysiologiska skillnader mellan växter och djur som är orsaken till detta. Insekter som lever som rovdjur (t ex parasitsteklar) har exempelvis möjlighet att inte enbart svara fysiologiskt, utan även beteendemässigt (t.ex. med ett aktivare födosök) på ändrade förhållanden.

– Det är alltså inte responsen hos enskilda arter som är avgörande, utan samspelet mellan arter och grupper av organismer.

Med ett sådant angreppssätt bör det, enligt forskarna, kunna bli lättare att svara på frågor om vad som kommer att hända med vår natur i framtiden, och då särskilt när det gäller effekter av klimatförändringar.

Kontaktinformation
Mer information

Åsa Berggren, asa.berggren@ekol.slu.se, 018-67 23 44

Christer Björkman, christer.bjorkman@ekol.slu.se, 018-67 15 32

Helena Bylund, helena.bylund@ekol.slu.se, 018-67 23 28

Matthew P. Ayres, Matthew.P.Ayres@Dartmouth.EDU

The distribution and abundance of animal populations in a climate of uncertainty. Åsa Berggren et.al. 2009. Oikos Volume 118 Issue 6

Pressfoto

En parasitstekel (Cotesia congregata) lägger ägg i sitt värddjur, en fjärilslarv. Genom att ta reda på vem av dem som påverkas mest av ett ändrat klimat kan vi bättre förutse risken för insektsangrepp i framtiden.

Foto: Alex Wild, University of Illinois, 2008

Artsamspel avgör risken för insektsskador

 lästid ~ 2 min