Tema

Kommunala bolag – svårhanterliga företagshybrider

Kommunala bolag kritiseras ofta i media, bland annat för vinstkravet och bristande insyn. En ny avhandling från Ekonomihögskolan i Lund visar hur komplicerat det är att styra och arbeta i ett bolag med både privata och offentliga förpliktelser.

Företagsekonomen Anna Thomasson forskar kring hur kommunala bolag styrs och hanterar sin situation. Bolagen utför offentliga tjänster, men lyder under samma lagar och regler som privatägda bolag och har kravet att gå med vinst – därför kallas de hybridorganisationer.
Att bilda kommunala bolag har varit en trend i Sverige sedan 1980-talet, något som inte varit problemfritt.

Bolagens styrelse består helt eller till största delen av politiker, ett uppdrag som Anna Thomasson berättar anses mer prestigefyllt än att sitta i en vanlig kommunal nämnd. Men uppdraget är komplext:
– Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen se till bolagets bästa. Men politikerna känner själva att de ska bidra med den offentliga insynen i bolaget. Exempelvis kan det handla om beslut inom bolaget som är affärshemligheter och som politikerna vill förankra i det politiska styret i kommunen. Då uppstår frågor – vad får jag säga, vilken roll har jag egentligen? säger Anna Thomasson.
Den personliga konflikten som politikerna hamnar i löser hon eller han ofta genom att vända sig till en outtalad praxis. Vilken är kulturen i just den här kommunen, hur brukar styrelsemedlemmar göra?

Vd i ett kommunalt bolag sitter mitt emellan verksamheten, ägare, styrelsen och medborgarna. Kraven är dessutom annorlunda än för ett vanligt privat företag. Att gå med vinst räcker inte, utan det gäller att ha en känsla för vilka förväntningar som är viktiga vid olika tidpunkter.
– Ibland förväntas bolaget agera mer privat och ibland lyssna mer på kraven på offentlig service. Balansen är svår och det beror också på vad vd uppfattar.
Vd måste förstå den offentliga biten, men främst se till bolagets bästa.
– Det är viktigt att veta att vd har en central roll i att kommunicera med alla och att driva verksamheten så att det som förväntas av den görs. Att vara vd är inte detsamma som att vara förvaltningschef, utan som vd är man mer självständig.

Ett av bolagen som forskaren studerat, Nordvästra Skånes Renhållnings AB verkar, på en marknad där det offentliga monopolet gradvis avreglerats och blivit konkurrensutsatt. Konkurrenter och ägarkommuner klagade tidigare på bolaget och tyckte att det tog ut högre avgifter för den offentliga sophämtningen för att subventionera den privata verksamheten.
– Det var viktigt att vd förstod politiken i frågan, och också hur den konkurrensutsatta marknaden fungerar, och kunde möta kritiken. Bland annat fick bolaget hitta ett tydligt redovisningssystem för att visa hur avgifterna tas ut, säger Anna Thomasson.

Bolaget Position Skåne, numera nedlagt i den formen, ägdes av de 33 skånska kommunerna tillsammans med Region Skåne. Bolaget stötte på flera problem, bland annat hade bolaget tre olika vd:ar på lika många år och det i kombination med en styrelse där ledamöterna företrädde många olika intressen gjorde att den interna styrningen blev otydlig.
– Det fanns dessutom väldigt olika förväntningar från ägarna på vad bolaget egentligen skulle göra, säger forskaren.

Avhandlingen heter ”Navigating in the landscape of ambiguity: A stakeholder approach to the governance and management of hybrid organisations” och disputationen äger rum den 16 september vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Mer att läsa om forskningen:
Thomasson, A. 2009. Exploring the Ambiguity of Hybrid Organisations: A Stakeholder Approach. Financial Accountability & Management, 25 (3): 385-398.
Thomasson, Anna (2007) “Den komplexa rollen: Politikern som styrelseledamot”, Kommunal ekonomi, nr 6.

Kontaktinformation
Kontakta Anna Thomasson på 0708-19 83 81 eller anna.thomasson@fek.lu.se

Kommunala bolag – svårhanterliga företagshybrider

 lästid ~ 3 min