Modern naturvård drivs av moderna ledare
Hur får man politik, näringsliv och intressegrupper att samverka för att bevara naturen? – Man byter roll från miljömupp till modern ledare och ser till att skapa värde för både människa och natur. Det säger Lisen Schultz som lägger fram sin avhandling vid Institutionen för Systemekologi vid Stockholms universitet den 4 juni. Avhandlingen ger förslag till hur naturvården kan leva upp till de nya krav som dagens situation ställer, och bygger bland annat på intervjuer med eldsjälar bakom lyckade natuvårdsprojekt.
— Folk i allmänhet ser nog naturvård som en ganska marginell verksamhet som sköts bäst av biologer. Men utan fungerande ekosystem som renar vårt vatten, pollinerar våra grödor och syresätter luften klarar vi oss inte. Nu är vi fler människor än någonsin på planeten som ska försörjas av allt mer utarmade ekosystem, och därför blir naturvården allt viktigare för samhällsutvecklingen. Min avhandling ger förslag på hur naturvården kan utformas för att bidra till en positiv samhällsutveckling, säger Lisen Schultz.
Ett exempel som lyfts i avhandlingen är Kristianstads Vattenrike – en föredetta ”vattensjuk sumpmark” som numera utsetts av FN-organet UNESCO till en förebild för hållbar utveckling. Avhandlingen analyserar hur några få individer arbetat för att få med sig bönder, fågelskådare, lokala entreprenörer och politiker i en gemensam vision av våtmarken som en tillgång för bygden. Fallstudien av Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike har jämförts med erfarenheter från andra Biosfärområden i världen. Dessa områden utses av UNESCO och till skillnad från de mer kända Världsarven, som framförallt ska bevara miljöer för eftervärlden, ska de både skydda biologisk mångfald och stimulera lokal utveckling.
— Den här dubbla funktionen gör Biosfärområdena högintressanta för min forskning. Dessutom har de som driver dem ofta väldigt små resurser och lite makt, trots att områdena är internationellt erkända. Ändå är det många som lyckas göra skillnad. Jag har försökt att förstå hur, säger Lisen Schultz.
Resultaten visar att de som lyckas är lika bra på att läsa människor som att läsa naturen. Genom att först lyssna på behoven hos potentiella partners, och sedan kommunicera en attraktiv vision för sitt projekt, som går utanför det smala naturvårdsintresset, lyckas dessa eldsjälar bygga förtroende och knyta till sig andra nyckelindivider bland politiker, lokala föreningar, markägare och finansiärer. Andra kännetecknen är flexibilitet och ständigt lärande.
Eldsjälarna skapar såkallade brobyggande organisationer, som kan kombinera information från många olika källor och hitta synergieffekter mellan olika intressen. Tack vare sina breda nätverk och sin lyhördhet är man bra på att upptäcka och ta tillvara på gyllene tillfällen, till ny finansiering, nya projekt osv. Man är också bra på att upptäcka och förekomma annalkande kriser, som negativa miljöförändringar, interna konflikter, eller förändrade prioriteringar efter politiska skiften.
— Det kan låta som att de här eldsjälarna är supermänniskor. Men mitt intryck är att de ofta är ödmjuka, ganska lågmälda personer, som helt enkelt har en stark inre drivkraft att förbättra villkoren för både människa och natur, och en imponerande förmåga att läsa omvärlden. Jag tycker det har varit väldigt inspirerande att se att såna här projekt faktiskt är möjliga, i Skåne såväl som i Venezuela, säger Lisen Schultz.
Ladda ned avhandlingen “Nurturing resilience in social-ecological systems: Lessons learned from bridging organizations”: http://www.stockholmresilience.su.se
Kontaktinformation
För mer information:
Lisen Schultz är doktorand vid systemekologiska institutionen och knuten till Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, tfn 0702-888138, e-post: lisen@ecology.su.se
Sven-Erik Magnusson är chef för Biosfärkontoret i Kristianstads Vattenrike och är en av de intervjuade i studien, tfn 044 -13 64 80, 0733-13 64 80, e-post:
sven-erik.magnusson@kristianstad.se
Ellika Hermansson Török, presskontakt, Stockholm Resilience Centre, tfn 073-707 85 47, e-mail: ellika@stockholmresilience.su.se
