Idrott eller hälsa? Otydligt ämne visar aktuell avhandling
"Skolämnet idrott och hälsa är rätt luddigt i kanterna. Det finns ingen gemensam begreppsapparat i ämnet och det råder ingen enighet om vad man ska lära sig. Dessutom har föreningsidrotten stor inverkan på innehållet, i alla fall på det som sker under lektionerna". Det säger Jan-Erik Ekberg som nyligen disputerade på avhandlingen "Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9" på lärarutbildningen vid Malmö högskola.
Jan-Eric Ekberg är tidigare idrottslärare men har under de senaste 20 åren arbetat på lärarutbildningen på Malmö högskola. För sex år sedan bestämde han sig för att närmare undersöka och jämföra vad kursplanen säger om skolämnet idrott och hälsa i åk 9, vad lärarna säger att de erbjuder i ämnet och sedan vad eleverna egentligen erbjuds.
Det är alltså tre olika nivåer som i avhandlingen kallas formulering, transformering och realisering. Han har studerat och analyserat kursplanerna, intervjuat och videofilmat lärare och videofilmat lektionerna.
Jan-Eric Ekberg menar att det finns en tydlig skillnad mellan vad kursplanerna säger och vad som sedan erbjuds i undervisningen.
– Kursplanerna betonar hälsa, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på det starka hälsofokus vi har i samhället. Det visar sig vara ett viktigt mål för ämnet. Men lärare och elever uppfattar och praktiserar ämnet på ett till stor del annat sätt.
För lärarna är det viktigt med den fysiska aktiviteten och idrotten. Hälsa är något man mer eller mindre får på köpet om man idrottar.
– Så här kan man alltså se en tydlig skillnad vad som uttalas i målbeskrivningarna och vad som faktiskt görs i undervisningen.
– Men det intressanta är kanske inte detta resultat utan varför det blir på det här sättet.
Min analys och förklaring, med hjälp av olika teorier, är att ämnet har en svag klassifikation.
Det betyder att ämnet inte har någon välutvecklad gemensam begreppsapparat och här finns ingen konsensus kring ämnesinnehåll eller vad som är rätt kunskap i idrott och hälsa för åk 9. Skolämnet har inte heller en lång akademisk tradition och ett tydligt akademiskt ämne att luta sig tillbaka mot.
– Hälsa är dessutom svårtolkat och icke definierat i kursplaneskrivningarna och här är jag överlag kritisk till vilken hälsa kursplanen menar, säger Jan-Eric Ekberg.
– Jag menar också att när ämnet är så här luddigt i kanterna så har krafter utifrån fått inflytande på skolämnet idrott och hälsa. På kursplanenivå är det hälsoområdet som starkt påverkat utformningen av ämnet medan det som sker i klassrummet har påverkats från i första hand föreningsidrotterna.
– Andra studier som jag refererar i avhandlingen visar även att lärarnas egna uppfattningar har stor påverkan på ämnesinnehållet. Många av lärarna har egna idrottskarriärer bakom sig och bär självfallet med sig detta när de senare blir idrottslärare.
– Självfallet hoppas jag det finns ett intresse inom det akademiska fältet. Men min förhoppning är att den sprids vidare än så och att den kommer till gagn för alla intresserade.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jan-Eric Ekberg via e-post jan-eric.ekberg@mah.se eller på telefon 0709–655600.
