Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

24 maj 2009

Föremålens betydelse i katastrofsituationer

I situationer av extrem utsatthet och osäkerhet kan föremål ofta få en central plats i människors liv. Etnologen Margrit Wettstein har studerat elva människor som antingen tvingats på flykt undan nazismen eller förlorat anhöriga i attacken på World Trade Center, och beskrivit vad olika föremål betytt för dem. Margrit Wettstein disputerade vid Uppsala universitet den 14 maj.

Avhandlingen om “Liv genom tingen” ger oss kunskaper om hur människor finner mening efter dramatiska och oväntade händelser. Den lyfter fram de enkla föremålen, som kanske stoppades i fickan under dramatiska omständigheter och som fick nya innebörder som påminnelser om det förflutna. Intervjuerna med personer som överlevde Förintelsen eller som tvingades till en hastig flykt undan nazisterna liknar på många sätt människors berättelser efter attacken på World Trade Center den 11 september 2001. I båda situationerna ställdes de överlevande inför frågor om liv och död.

– De till synes enkla tingen visar sig ha en sammanhållande kraft som ger människan kraft att gå vidare. De visar sig ofta ha en förmåga att binda samman fragment av skrämmande händelser och upplevelser till något som är meningsfullt, säger Margrit Wettstein.

För en av de studerade personerna, konstnären Lenke Rothman som deporterades till Auschwitz tillsammans med sin familj, handlade det om något så litet som en knapp från hennes lillasysters kläder. Den hittade hon när hon långt senare besökte platsen där hennes barndomshem funnits.

– Från att ha hållit ihop systerns kläder blev knappen för henne ett föremål som höll ihop hela familjen, av vilka bara hon och brodern överlevde Auschwitz. Knappen betydde oerhört mycket för henne under hela hennes liv, berättar Margrit Wettstein.

För författaren och nobelpristagaren Thomas Mann var det käraste föremålet något större, nämligen ett skrivbord. Det räddades efter att han flytt undan nazisterna, och fördes från Tyskland via Schweiz till USA och tillbaka till Schweiz.

– Skrivbordet var den enda plats där han kände sig trygg. Det var nästan bara där han kunde skriva, säger Margrit Wettstein.

Ett nyare exempel på vad föremål kan betyda kommer från en kvinna som förlorade sin son i attacken på World Trade Center i New York. Efteråt hittade hon en avklippt hästsvans i sonens rum. För henne blev den ett konkret bevis på att sonen faktiskt hade funnits.

– För de här människorna har föremålen fungerat som en samtalspartner och ledsagare. Tingen användes som övergångsobjekt och hjälpte dem att åter kunna navigera i världen, säger Margrit Wettstein.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Margrit Wettstein, 018-471 22 83, 076-633 42 85, e-post: margrit.wettstein@etnologi.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera