Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 maj 2009

Jordens atmosfär blåser bort

Jorden förlorar kontinuerligt delar av sin atmosfär, till stor del genom utflöden av joner från polarområdena. Erik Engwall vid Uppsala universitet presenterar i sin avhandling en ny metod som gör det möjligt att mäta de utflödande jonerna. Det står därmed klart att tiotusentals ton av atmosfären går förlorade varje år från polarområdena. Avhandlingen läggs fram idag.

Den nya mätmetoden visar att den så kallade polarvinden, en mycket uttunnad vind av väte och syre, blåser oförminskad till mycket hög höjd. Vätet har tidigare bara kunnat mätas med satelliter på låg höjd, och man har därför inte vetat om det fortsätter långt ut i rymden eller om det sprids ut och snart kommer tillbaka till jorden. Med Europeiska rymdorganisationen, ESA:s, Clustersatelliter har man kunnat följa partiklarna till höjder nästan tio gånger jordens diameter och på så sätt kunnat visa att de verkligen går förlorade från jorden.

– Vi behöver inte vara oroliga för vår överlevnad, eftersom polarvinden inte utgör något hot mot jordens atmosfär, säger Erik Engwall vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, samt Institutet för rymdfysik.

Han påpekar att ett utflöde av den storlek som satelliterna mäter upp inte gör någon dramatisk skillnad ens under solsystemets livstid. Liknande fenomen kan däremot vara betydande vid andra himlakroppar.

-Att förstå hur jordens atmosfär utvecklas är dessutom viktigt för att få mer kunskap om atmosfärer som är gynnsamma för liv, tillägger Erik Engwall.

Upptäckten gjordes när Erik Engwall tillsammans med sina forskarkollegor försökte förstå varför det mätinstrument Uppsalagruppen byggt till Clustersatelliterna tycktes ge felaktiga resultat i rymden ovanför jordens poler. Där svaga elektriska fält förväntades uppmättes alldeles för starka fält och dessutom i fel riktning. Med hjälp av datorsimuleringar visade Erik Engwall att de konstiga mätningarna kunde förklaras av att satelliterna befann sig i en vind av elektriskt laddade partiklar som strömmar ut från jordens polarområden. Det gjorde att forskarlaget kunde förvandla det förargliga “mätfelet” till en metod att mäta polarvinden betydligt längre bort från jorden än tidigare.

-I dessa områden har polarvinden förut varit helt osynlig och vår metod har därför gett oss många nya insikter, säger han.

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta Erik Engwall, 0707-652 709, e-post: erik.engwall@irfu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera