Tandläkare följer sällan rekommendationer vid antibiotikabehandling
Vid vissa sjukdomstillstånd ska patienter enligt rekommendationerna behandlas med antibiotika för att förebygga infektioner i samband med tandvård. Men tandläkare är generellt dåliga på att följa dessa anvisningar.
– En anledning är att rekommendationerna skiljer sig åt mellan de olika landstingen och regionerna och det skapar förvirring, säger Eva Ellervall, fil.kand. i folkhälsovetenskap och pedagogik och verksam vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.
Den 20 maj disputerar hon på avhandlingen “Antibiotic prophylaxis in general oral health care – The perspective of decision making” på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
Rekommendationer för behandling med antibiotika i samband med tandvård av vissa riskpatienter dök upp för första gången i USA i mitten av 1950-talet. I Sverige har det sedan en lång tid tillbaka funnits liknade rekommendationer som en hjälp åt tandläkare när de ska bestämma om patienten ska ha förebyggande behandling med antibiotika eller inte.
Eva Ellervall har via en enkät som skickades ut till 200 slumpmässigt utvalda tandläkare i Region Skåne och Örebro läns landsting, undersökt hur rekommendationerna följs.
Drygt hälften av de tillfrågade tandläkarna svarade på enkäten och resultatet visar att de sällan följde de rekommendationerna. I stället behandlade de patienter som inte skulle ha antibiotika samtidigt som patienter, som enligt rekommendationerna skulle ha antibiotika, inte behandlades.
– Det beror dels på att rekommendationerna skiljer sig åt mellan de olika landstingen och då blir de inte lika självklara att följa för tandläkarna. I stället blir rekommendationerna kontroversiella och skapar förvirring, säger Eva Ellervall som menar att landstingen måste bli medvetna om situationen och åtgärda den.
En lösning enligt henne är att rekommendationerna blir lika över hela landet för att öka trovärdigheten, samtidigt som det krävs insatser som ser till att de verkligen följs.
– Det finns en anledning till att rekommendationerna finns och landstingen måste vara mer aktiva med exempelvis utbildning för att få ut dem.
Samtidigt måste rekommendationerna bli tydligare. I dag innehåller de enligt Eva Ellervall en komplicerad terminologi som kan vara svår att överföra till tandläkarnas praktiska vardag. Det gäller exempelvis de rekommendationer som gäller patienter med olika typer av hjärtsjukdomar.
– De termer som används är inte anpassade till tandläkarna som ska använda sig av dem.
Trots att finns det en rad hälsotillstånd då antibiotika rekommenderas av landstingen, har Eva Ellervall visat i sin avhandling att det inte finns några vetenskapliga bevis för att antibiotika förebygger infektioner vid dessa hälsotillstånd i samband med tandvård. Antibiotikan som används är så kallad bredspektrum. Det är en typ av antibiotika som ökar risken för resistensutveckling och som dessutom har en miljöpåverkan eftersom det bryts ned långsamt. Det gör det angeläget att begränsa användningen av det och
Eva Ellervall menar därför att rekommendationerna behöver bli stramare för att bättre stämma överens med de vetenskapliga bevisen.
– Men det komplicerar situationen att det inte finns några egentliga bevis för nyttan. Samtidigt ska man vara medveten om att detta är svårt att studera rent praktiskt, säger hon.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Eva Ellervall
telefon 0761-72 13 67
e-post: eva.ellervall@mah.se
