Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 maj 2009

Handledsbrott, fall och benskörhet måste förebyggas

Varken ett formulär om riskfaktorer eller test av balans och benstyrka kan ge säkert besked om en person har låg bentäthet eller löper risk för nya fall, visar den avhandling som Helena Nordvall försvarar vid Umeå universitet 20 maj.

I avhandlingen jämförs norrbottniska patienter som sökt för bruten handled efter fallolycka med kontrollpersoner med samma kön, ålder och bostadsort i Norrbotten avseende riskfaktorer för benskörhet (osteoporos), sjuklighet och självuppskattad livskvalitet.

Bland patienterna undersöks om ett frågeformulär för benskörhet samt tester för balans och benstyrka kan identifiera dem som har lågt bentäthet eller löper risk för nya fall. Även effekt av en osteoporosskola undersöks, där patienterna bland annat lär sig förebygga fallolyckor. Tyvärr kan riskfaktorformulär bara i begränsad omfattning, och tester inte alls, påvisa behov av vidare undersökning eller ökad tendens att falla. Inte heller osteoporosskolan har effekt på benskörhet, fall eller testresultat.

– Det kan tyckas vara ett nedslående resultat, säger Helena Nordvall, men vad det innebär är att bättre riskvärderingsformulär måste utvecklas och kombineras med mätning av bentäthet. Dessutom måste bättre förebyggande program utvecklas, och vi måste bli duktigare på att känna igen de patienter som verkligen behöver förebyggande insatser.

Patienter med handledsbrott uppvisar större sjuklighet i sjukdomar som kräver vård på sjukhus och också högre dödlighet än förväntat jämfört med data från en kontrollgrupp. Avhandlingen visar att patienter som är äldre än 64 år när de får sitt handledsbrott oftare råkar ut för nya fallolyckor jämfört med kontrollgruppen. Däremot finns inte någon säkerställd skillnad i benskörhet, mätt med s. k. DXL-värde, mellan patienterna och kontrollerna, även om en tendens i den riktningen finns bland de patienter som var mellan 45 och 64 år vid frakturtillfället, säger Helena Nordvall.

I Sverige drabbas varje år cirka 25 000 personer av benbrott som är relaterande till benskörhet. Detta utgör 37 % av alla benbrott och kostar samhället betydande resurser, förutom ett stort lidande för den som drabbas. Ett handledsbrott kan vara en varningssignal för begynnande benskörhet, ohälsa och ökad risk för fall.

Onsdag 20 maj försvarar Helena Nordvall, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik och Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, ortopedi, Umeå universitet, försvarar sin avhandling med titeln ”Factors in secondary prevention subsequent to distal radius fracture. Focus on physical function, co-morbidity, bone mineral density and health-related quality of life”.
Disputation äger rum klockan 9.00 i Vårdvetarhuset, sal B 101. Fakultetsopponent är professor Margareta Möller, Hälsoakademin, Örebro universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se 
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22102

Kontaktinformation
Helena Nordvall nås på mobiltelefon 070-531 59 84 eller e-post Helena.Nordvall@nll.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera