Tema

Framgång inom HIV-forskning – möss bildade antikroppar mot HIV-protein

En forskargrupp vid Örebro universitet har lyckats ändra arvsmassan hos växter så att de ska kunna fungera som vaccin mot HIV. Genom genmodifiering har växterna fått förmågan att producera ett protein som ingår i viruset, och projektet har tagit ett stort steg framåt i och med att möss som har matats med dem har reagerat och bildat antikroppar mot proteinet. Resultaten presenteras i en ny vetenskaplig avhandling vid universitetet.

Att producera läkemedel med hjälp av växter är ett snabbt växande forskningsfält som skapar nya möjligheter att bekämpa sjukdomar. Vid Örebro universitet har forskarna bland annat målet att ta fram ett billigt och säkert skydd mot HIV, i form av växter som innehåller ett vaccin mot viruset och som kan odlas över hela världen. Om de lyckas är det svårt att överskatta betydelsen för miljontals människor över hela världen, inte minst i de fattigaste länderna.

– Ett stort problem med HIV-viruset är att det muterar snabbt och därför finns i flera olika varianter. Det går alltså inte att skapa ett effektivt vaccin som utgår från hela viruset. Dessutom skulle det vara alltför riskfyllt. Vi har i stället valt ut ett protein, p24, som finns i alla HIV-virus och som i stort sett ser likadant ut i de olika virusstammarna, säger Ingrid Lindh, som skrivit avhandlingen.

För att få växterna att producera p24-proteinet måste den gen som ligger bakom processen bli en del av deras egen arvsmassa, men eftersom det inte går att föra över genen direkt från virus till växt, fick forskarna ta en omväg. Det skedde genom att genen först fördes in i en bakterie som sedan i sin tur kunde föra den vidare till växterna. Försöket fungerade, växterna producerade p24 och har dessutom lämnat förmågan i arv till sin avkomma.

I nästa fas matades möss med p24-växterna och även här blev resultatet positivt. Mössens immunförsvar reagerade som forskarna hoppades och producerade antikroppar mot proteinet, det vill säga fungerade som ett vaccin. Det väcker förhoppningar om att en liknande reaktion hos människor skulle göra dem immuna mot HIV.

– Sannolikheten är stor för att människans immunsystem kommer att svara på samma sätt, men det betyder inte att det skulle räcka för ett fullständigt skydd.

För att öka kraften hos vaccinet ska forskarna därför lägga till fler HIV-protein tillsammans med andra ämnen som förstärker kroppens reaktion på de HIV-specifika proteinerna. Parallellt med detta arbetar de för att välja ut en lämplig grönsak som är lätt att odla i olika klimat och som accepteras i olika kulturer. Hittills har backtrav (Arabidopsis thaliana) använts som försöksväxt, en vanlig vild växt som är släkt med senap och kål och har den stora fördelen att vara genetiskt väl kartlagd .

– Morot är en bra kandidat för att producera ätbart vaccin, inte minst för att den kan ätas rå, vilket minskar risken för att proteinerna förstörs vid uppvärmning. Dessutom är den tvåårig, vilket innebär att den inte sätter frö första året, och det gör det lättare att kontrollera att den inte sprider sina arvsanlag till andra växter runt omkring, berättar Ingrid Lindh.

HIV-forskningen vid Örebro universitet har väckt stort internationellt intresse, och lyftes nyligen fram som ett av de 20 mest lovande av 500 pågående projekt vid en HIV/Aids-konferens i Sydafrika.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingrid Lindh, 070-657 40 75, eller epost ingrid.lindh@oru.se.

Framgång inom HIV-forskning – möss bildade antikroppar mot HIV-protein

 lästid ~ 2 min