Unikt ursprung för indonesiska kor visar SLU-forskning

Aveln av kor i Indonesien har lett fram till moderna nötraser som är väl anpassade för ett subtropiskt klimat.

Det visar ett forskningsprojekt där forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har samarbetat med forskare i Holland och Indonesien. Med hjälp av DNA-analyser visar de hur indonesiska zebu nötboskap har utvecklats.

Forskningen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga nätbaserade tidskriften PlosOne (en s k ”open acess” tidskrift) som nyligen publicerades.

Nötboskap hålls i mycket skilda klimat runt om i världen. I västvärldens tempererade områden är nötboskap som härstammar från Bos taurus vanligast. I heta och torra områden i Afrika och Asien är zebuboskap vanliga. Dessa har domesticerats från den Indiska underarten Bos indicus. I höglänta områden i Asien finns jaken som är härdig i dessa extrema områden.

Forskarna visar i sina studier att zebu tamboskap i Indonesiens subtropiska områden delvis härstammar från underarten banteng (Bos javanicus). Det är sedan tidigare känt att tamboskap från Bali har domesticerats från banteng. Balinötboskap är småväxta och extremt väl anpassade till subtropiskt och tropiskt klimat. Kött från balikor är mycket uppskattat i Indonesien och är en för landet viktig naturresurs. Korsningar mellan zebu och baliboskap har skett tidigare och sker sporadiskt även nu.

Indonesiska myndigheter verkar aktivt för att begränsa detta. De nu publicerade DNA analyserna visar att de berömda Madura tjurarna som används vid kapplöpningar, härstammar från banteng och att den “urgamla” rasen galekan från östra Java härstammar från korsningar mellan zebutjurar och bantengkor.

Zebuboskap från Sumatra har också tydliga inslag av banteng. Resultaten visar med tydlighet att avel har bedrivits för att optimera användandet av de genetiska resurser som funnits tillgängliga.

Indonesiska uppfödare har kunnat anpassa indisk zebuboskap genom inkorsning av banteng och lyckats skapa boskap som är väl anpassade till indonesiska omständigheter.

Forskningsprojektet är delvis finansierat av Vetenskapsrådet – “Swedish Research Links” och har bedrivits av Göran Andersson, Sofia Mikko och Mia Olsson vid institutionen för husdjursgenetik och av Heriberto Rodriguez-Martinez på institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.

SLU-forskarna har samarbetat med holländska forskare från Utrecht universitetet och indonesiska forskare från lantbruksuniversitetet i Bogor .

Kontaktinformation
För mer information: Göran Andersson goran.andersson@hgen.slu.se 018-471 49 03 Heriberto Rodriguez-Martinez heriberto.rodriguez@kv.slu.se 018-672172