Tema

Svenska för fakta och italienska för känslorna – om identitetsskapande i det flerspråkiga samtalet

Genom att växla mellan flera språk under ett samtal markerar deltagarna sin etniska identitet, familjetillhörighet och individuella sociala identitet. De olika språken fungerar också som en inkluderande eller exkluderande markör bland samtalsdeltagarna. Valet av språk markerar om ett ämne är neutralt eller laddat. Detta visar Maria Tikka, Stockholms universitet, institutionen franska, italienska och klassiska språk i en avhandling som lades fram i fredags.

I avhandlingen har Maria Tikka studerat ett middagssamtal med tre generationer i en svensk-italiensk familj där samtalet kontinuerligt har växlat mellan svenska, italienska och den norditalienska dialekten liguriska.

– Jag har kunnat skönja att deltagarna genomgående är konsekventa i sina språkval. Det är inte alls fråga om en planlös sammanblandning mellan språken, vilket man förr ansåg det flerspråkiga samtalet vara. Snarare upplevde jag det som väldigt systematiserat. Språken används bland annat för att markera olika roller i samtalet, lojaliteter deltagarna emellan och för att understryka åsikter och ställningstaganden, säger Maria Tikka.

Kodväxlingen, det vill säga växlingen mellan olika språk under samtalets gång, är ett av de mest utmärkande kännetecknen för ett samtal mellan flerspråkiga aktörer. Det enklaste och mest logiska skulle kunna vara att alla bara pratade svenska med varandra, särskilt då alla familjemedlemmarna i studien pratar svenska, flera av dem italienska, men endast ett fåtal av dem liguriska.

– Svenskan används i stor utsträckning för att signalera aktiviteter i vilka alla runt bordet är delaktiga. Italienskan signalerar ofta samtalsämnen med olika anknytning till Italien, eller för att markera familjens italienska grupptillhörighet och arv. Liguriskan är den mest selektiva koden, och används framför allt av första generationen för att signalera att det de diskuterar är privat. För dem är dialekten definitivt ett känslospråk, som används när de är känslosamma eller upprörda, säger Maria Tikka.

Växlingen mellan olika språk används också för att organisera själva samtalet och hur det är tänkt att utvecklas. Det kan till exempel handla om att signalera att man byter samtalspartner och ämne, eller för att betona det som just sagts.

Studien visar också att samtalspartnerns språkliga preferenser och kompetenser är viktigare än de egna för språkvalet.

– Det är lätt att utgå ifrån att samtalsaktörer främst väljer språk med utgångspunkt från de egna språkliga kompetenserna och preferenserna, men min studie visar att deltagarna i första hand försöker anpassa sina språkval till de preferenser samtalspartnern visar. En stor språklig följsamhet och smidighet råder generellt familjemedlemmarna emellan, med andra ord, säger Maria Tikka.

Avhandlingens namn:
“Manifestarsi plurilingui a tavola. La commutazione di codice di una famiglia italo-svedese.”
(”Att visa sig flerspråkig till bords. Kodväxlingen hos en svensk-italiensk familj.”)

Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26665.

För ytterligare information
Maria Tikka, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk, Stockholms universitet, tfn 073-642 33 33, mobil 08-16 46 79, e-post maria.tikka@fraita.su.se.

För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.

Svenska för fakta och italienska för känslorna – om identitetsskapande i det flerspråkiga samtalet

 lästid ~ 2 min