Motion kan hjälpa patienter med andningsuppehåll och rastlösa ben
Både patienter med nattliga andningsuppehåll och rastlösa ben (restless legs) har förändringar i musklerna som sannolikt orsakas av syrebrist. Det visar för första gången en doktorsavhandling vid Örebro universitet. Forskaren Britta Wåhlin Larsson drar därför slutsatsen att en förbättrad kondition skulle kunna förbättra syretransporten ut till musklerna, och därmed leda till minskade symtom och bättre hälsa.
Rastlösa ben (myrkrypningar i benen) har hittills setts som en neurologisk sjukdom, där symptomen orsakas av förändringar i nervsystemet. Men Britta Wåhlin Larsson har i stället undersökt musklerna hos dessa patienter tillsammans med personer med sömnapné (andningsuppehåll under sömnen), och jämfört dem med en frisk kontrollgrupp.
Gemensamt för de båda patientgrupperna är att de lider av trötthet och brist på energi. Patienter med rastlösa ben har även obehagsbesvär inne i benen. Trots detta finns det hittills mycket lite forskning om hur deras muskler påverkas.
Britta Wåhlin Larssons studie visar nu att dessa patienter har sämre fysisk förmåga jämfört med en frisk kontrollgrupp. När hon sedan gick vidare och undersökte muskulaturen upptäckte hon att det hos samtliga patienter finns förändringar i musklerna som orsakas av syrebrist och som till viss del kan förklara deras symtom.
Försöker kompensera syrebrist
Jämfört med kontrollgruppen har musklerna hos dessa patienter mycket högre halter av tillväxtfaktorn VEGF (vascular endothelial growth factor), ett protein vars uppgift är att bilda och bibehålla blodkärl och som stimuleras av syrebrist.
– När musklerna utsätts för syrebrist försöker de kompensera genom att bilda fler blodkärl för att kunna öka transporten av syrgas inne i muskeln. Och det är just vad som har hänt hos dessa patienter. De har en bättre genomblödning i muskulaturen än kontrollgrupperna har.
Samma sak händer vid träning, då det uppstår en syrebrist som stimulerar nybildning av blodkärl. Men då tränas också hjärtmuskeln, vilket är en förutsättning för att verkligen få en bättre syretransport ut till musklerna.
Betydelse för fortsatt forskning
– Patienterna med restless legs och sömnapné ser alltså tränade ut i musklerna, men är förhållandevis otränade. Därför bör dessa patienter försöka förbättra sin kondition, för att få en bättre syretransport ut till musklerna. Det skulle kunna minska symptom som trötthet och brist på energi.
Att patienter med sömnapné får syrebrist är välkänt och därför är det inte överraskande att även musklerna påverkas. Men att även patienter med rastlösa ben visar tecken på syrebrist är alltså en nyhet och kan få stor betydelse för fortsatt forskning om sjukdomen. Orsaken till besvären kan enligt Britta Wåhlin Larsson vara ett förändrat blodflöde ut i musklerna, vilket leder till syrebrist. Det skulle förklara varför symtomen försvinner när dessa patienter rör på sig, eftersom rörelse leder till ett ökat blodflöde i muskeln.
Britta Wåhlin Larsson disputerar på avhandlingen “Skeletal muscle morphology in patients with Restless legs syndrome 8 maj på Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Britta Wåhlin Larsson, 0705-45 72 81.
