Hur lyckas svenska företagsledare i Asien?
I dagens Singapore finns flera hundra svenskägda och svenskledda företag som framgångsrikt drivs av svenska toppchefer. Finns det då ett särskilt koncept för hur svenska företagsledare ska lyckas i en asiatisk kultur? Nej, säger språkvetaren Cheryl Cordeiro Nilsson, som i sin avhandling har studerat svenskt chefskap i Singapore. Vägen till framgång visade sig snarare vara en kombination av hur Singapore som nation tar hand om sina ambitiösa invandrare och hur de svenska cheferna går tillväga för att utföra sitt arbete.
Cheryl Cordeiro Nilsson har använt en språklig analys för att studera hur svenska chefer agerar i en främmande kultur. Hennes studie är den första i sitt slag.
En del av förklaringen till framgång ligger även i Singapores brittisk-koloniala historia som började så sent som 1819, när nationen grundades som en frihamn. Invandringen var intensiv från första början och eftersom Singapore praktiskt taget saknar naturtillgångar var det bara hjärna och handlingskraft som räknades.
Men hur kommer det sig att Singapore lyckats dra till sig bra chefer och stora företag från hela jorden och få allt att fungera utan några märkbara sociala samhälleliga slitningar?
Nationalekonomiskt sett har Singapore också gått upp till det femte rikaste landet i världen räknat i köpkraft per capita på bara några decennier. Det var denna fråga som mest intresserade Cheryl Cordeiro Nilsson, som själv kommer från Singapore.
Hon har genomfört 33 personliga intervjuer av såväl svenska som kinesiska ledare på svenska eller svenskledda företag i Singapore. Det som man diskuterade allra mest var frågor som rörde hierarki och integration/assimilering.
Ofta kan svenska ledare ha sänts till sin utlandsplacering just för att ta med sig egna värderingar och know-how för att implementera dem på sina arbetsplatser. Där är det Singapore-kinesiska synsättet helt olikt det svenska.
Man kanske kunde väntat sig att det skulle ha uppstått någon slags blandstil, en korsbefruktning mellan asiatisk-svensk ledarstil, men så blev inte fallet. Det man istället gör är att man har en slags daglig dragkamp där man helt enkelt provar sig fram till vad som fungerar bäst. Några av de Singapore-kinesiska respondenterna sa till exempel att “svenskarna kunde vara hemskt envisa”.
Exemplen på kulturella skillnader handlar om allt från val av bilar till hur man inreder sina kontor, tar emot kunder och hur man visar sina statussymboler. Men det kan också handla om allvarliga frågor som hur man hanterar dåliga nyheter och frågor om trygghet för sig själva och sina familjer.
Vad som händer först på ganska lång sikt är assimilering. Alltså att det främmande så småningom smälter in och blir en del i den lokala helheten. I Singapore är man medveten om att detta med att flytta in i ett nytt land, integreras, lära känna kulturen och så småningom assimileras, är en process som tar tid.
Avhandlingens titel: Swedish management in Singapore. A discourse analysis study.
Disputationen äger rum lördagen den 9 maj 2009 kl. 10.00
Plats: Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Opponent: Fil. dr Kirsten Jaeger, Ålborg
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, e-postadress: hansv@ling.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Cheryl Cordeiro Nilsson,
mobiltel. 0732-52 10 58, e-post: cheryl@cherylmariecordeiro.com
