Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

1 april 2009

Bakterier hjälper våtmarker med miljöarbete

En omfattande forskningsundersökning har gjorts av 32 anlagda våtmarker i nordvästra Skåne och Halland. Resultaten visar att det finns gott om värdefulla bakterier i samtliga våtmarker. Dessa naturliga bakterier gör en insats i reningsarbetet i jordbrukslandskapet.

Sverige har som nationellt miljömål att till 2010 skapa 12 000 hektar våtmarker. Trots att samhället gör stora satsningar på att anlägga nya våtmarker så saknas djupare kunskap om våtmarkernas förmåga att rensa bort läckande näringsämnen och föroreningar från främst jordbruket.

Susann Milenkovski är doktorand på avdelningen för ekotoxikologi vid Lunds universitet. Hon konstaterar att hennes forskningsstudie är den mest omfattande som genomförts på bakterier i anlagda våtmarker i världen.

Hon har undersökt 32 anlagda våtmarker i nordvästra Skåne och Halland, dels utanför Helsingborg, dels utanför Laholm, Halmstad och Falkenberg.

– Man vet att våtmarker fungerar som ett slags reningsverk, men ingen vet egentligen hur deras effektivitet varierar med olika faktorer, exempelvis beroende på vilka bakterier som finns i våtmarkerna, säger hon.

Milenkovski har i sin forskning lagt fokus på att studera hur kväve tas omhand i våtmarkerna. Kväve är ett näringsämne som läcker ut från åkrarna och kan orsaka problem med algblomning och syrebrist i sjöar och hav.

Tack vare våtmarker som ligger i jordbrukslandskapet kan en del av kvävet fångas upp och belastar då inte miljön. Det finns ett stort antal olika bakterier som fångar upp kvävet i våtmarkerna. Dessa bakterier, så kallade denitrifierare, omvandlar kvävet från en form till en annan, det vill säga från nitrat till kvävgas.

Susann Milenkovski har också undersökt ifall rester av bekämpningsmedel mot skadeinsekter, ogräs och svamp i jordbruket skulle kunna skada bakteriesamhällena i våtmarkerna. Så verkar dock inte vara fallet utifrån de aktuella mätningarna. Milenkovski konstaterar vidare att det behövs mer forskning kring hur anlagda våtmarker kan fungera som mest effektivt.

Undersökningen av de 32 anlagda våtmarkerna utgör Susann Milenkovskis doktorsavhandling, som redovisas fredagen den 3 april vid en vetenskaplig disputation på Lunds universitet. Susann Milenkovski har själv sina rötter i Halland, hon är uppväxt i Varberg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Susann Milenkovski, tel nr 046 – 222 80 03 eller Susann.Milenkovski@ekol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera