Skolan förlägger problemen hos eleven
Det har blivit allt vanligare att skolor i Sverige söker lösa svåra situationer i klassrummen genom att flytta elever till en särskild undervisningsgrupp. Anna-Lena Ljusbergs doktorsavhandling i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, som lades fram i fredags, visar att elever i särskilda undervisningsgrupper förlägger anledningen till placeringen till brister hos sig själva.
Under åren 2004 och 2005 följde Anna-Lena Ljusberg tio särskilda undervisningsgrupper där elever mellan nio och tolv år gamla som ansetts ha koncentrationssvårigheter placerats. Genom intervjuer, observationer och självbildstest tog hon reda på hur eleverna själva upplevde att gå i särskild undervisningsgrupp och hur de såg på sig själva. Även föräldrar och lärare ingick i studien.
Enligt Anna-Lena Ljusberg är elevernas placering i särskild undervisningsgrupp ett uttryck för en kompensatorisk diskurs. Med en kompensatorisk diskurs menas ett synsätt där svårigheter i mötet mellan elev och skola ses som bundna till eleven i motsats till eleven i en kontext. Särskilda behov ses som individuella egenskaper som kan kategoriseras och sorteras.
Drygt hälften av eleverna hade ingen formell diagnos, något som inte behövs idag för att skolan ska kunna placera en elev i en särskild undervisningsgrupp. När svårigheterna placeras hos eleverna och kategoriseras som koncentrationssvårigheter blir det möjligt att tala om elever med svårigheter; som oförmåga att sitta stilla i bänken, svårigheter att följa instruktioner och regler, att kvarhålla uppmärksamhet, lyssna och slutföra arbetsuppgifter samt oppositionellt och störande beteende. Samtidigt är alla dessa förmågor direkt kopplade till skolans krav.
– Grundsynen i de verksamheter som jag har studerat är att eleverna inte ses som kompetenta medaktörer. Det genomsyrar lärarnas syn på eleverna, men också – och det är det viktiga i min avhandling – elevernas syn på sig själva, säger Anna-Lena Ljusberg.
Hon visar i avhandlingen att elevernas förhandlingsutrymme när det gäller att agera annorlunda är starkt beskuret, samtidigt som lärarnas kontroll och makt är stor.
– Förhållningssättet står i motsättning till de krav som skolans styrdokument lyfter fram, där det handlar om att se varje barn som en individ med kompetens, en delaktig aktör, säger Anna-Lena Ljusberg
Avhandlingens titel: Pupils in remedial classes. Remedial class, attention and/or concentration deficits, pupil perspective, pupil’s perspective, classroom climate, socio-cultural perspective, self-concept.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Anna-Lena Ljusberg, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-1207 62 19, mobil 070-312 13 49 e-post: anna-lena.ljusberg@buv.su.se
För bild på Anna-Lena Ljusberg, kontakta Cecilia Parkert e-post cecilia.parkert@luk.su.se, tfn 08-16 24 28 eller 073-707 88 90. Det går också bra att kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-16 40 90.
