Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 mars 2009

Proteiners inaktivitet bakom ökad hållbarhet vid nedfrysning

Nedfryst biologiskt material, till exempel mat, kan förvaras lång tid utan att förstöras. Forskare vid Göteborgs universitet har i en studie närmat sig ett svar på varför.

Cellens proteiner är programmerade att utföra olika biologiska funktioner. Hur aktivt proteinet är, och hur väl de lyckas utföra dessa funktioner, beror på hur mycket vatten som omger det. Torra proteiner är till exempel helt inaktiva.

Det behövs en kritisk mängd vatten för att funktionen ska komma igång, därefter ökar proteinets aktivitet i takt med att vattenmängden ökar. Full biologisk aktivitet uppnår proteiner när det omgivande vattnet har ungefär samma vikt som proteinet.

Forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har tillsammans med en grupp amerikanska forskare använt avancerade experimentella tekniker, för att studera hur rörelser i det vatten som omger proteinet orsakar rörelser inne i proteinet.

Studien, som publiceras i ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), indikerar att dynamiken i det omgivande vattnet är direkt avgörande för proteinets aktivitet.

Resultaten förklarar bland annat varför biologiska material, till exempel livsmedel eller forskningsmaterial, kan förvaras vid låga temperaturer under lång tid utan att förstöras.

–När de globala rörelserna i det omgivande vattnet fryser avstannar även de större rörelserna inom proteinet. Det leder till att proteinet konserveras i ett energiminimum och den biologiska aktiviteten stannar av, säger forskaren Helén Jansson vid Svenskt NMR-centrum, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Kontakt:
Helén Jansson, Svenskt NMR-centrum, Göteborgs universitet
0707163224
helen.jansson@nmr.gu.se

Fakta: Svenskt NMR-Centrum är ett laboratorium vid Göteborgs universitet där man med hjälp av spektrometerteknik studerar atomkärnor och molekyler.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera