Tonårsfetma lika farligt som att vara storrökare
Tonåringar med fetma har lika hög risk att drabbas av förtida död i vuxen ålder som personer som röker mer än 10 cigaretter om dagen, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Feta storrökare har fem gånger högre risk för förtida död jämfört med normalviktiga icke-rökare. Men ett plus ett blir inte tre när rökningen och övervikten kombineras, något som enligt forskarna ger ny förståelse för riskerna med tonårsfetma på lång sikt.
– Det intressanta är att vi inte kunde se någon statistiskt signifikant samverkanseffekt mellan röknings- och fetmastatus. Det betyder att fetma såväl som övervikt vid 18-års ålder ökar risken för förtida död i vuxen ålder oavsett om personen röker eller ej, säger Martin Neovius vid Institutionen för medicin, Solna, som lett studien.
Rökning och fetma är två av de största livsstilsrelaterade riskfaktorerna för förtida död i västvärlden. Men kunskapen om hur rökning och övervikt samverkar är liten. Dessutom råder oenighet om huruvida övervikt (BMI 25-29.9) och undervikt (BMI<18.5) är kopplade till ökad dödsrisk.
I en studie som publiceras i nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften BMJ har forskare vid Karolinska Institutet analyserat dödsorsaken för över 45 000 svenska män som ingår i Försvarets mönstringsregister för att belysa dessa frågor.
Data över längd, vikt, muskelstyrka, socialgrupp och rökning samlades in från 45 920 18-åriga män vid obligatoriska mönstringstester 1969-1970. Därefter följdes deltagarna fram till år 2007 avseende mortalitet. Under uppföljningstiden avled 2 897 av männen i studien. Inte oväntat var dödstalen lägst för normalviktiga personer och högst för de personer som var feta vid undersökningstillfället. Ökad risk sågs också bland såväl måttliga rökare (1-10 cig/dag) som storrökare (>10 cig/dag) jämfört med ickerökare.
Studien visar att fetma i tonåren var lika farligt som att vara storrökare; en fördubblad risk för förtida död sågs bland såväl feta ickerökare som normalviktiga storrökare. Feta storrökare löpte en femfaldigt ökad risk för förtida död, efter att hänsyn tagits till socialgrupp, muskelstyrka och ålder. Även övervikt var associerat med en statistiskt säkerställd riskökning, motsvarande riskökningen som sågs bland måttliga rökare. Såväl övervikt som fetma var kopplat till ökad risk för förtida död oavsett rökvanor. Undervikt däremot uppvisade ingen sådan riskökning. Extremt underviktiga (BMI<17) uppvisade dock likartade riskökningar som överviktiga män.
Men även om feta storrökare hade en femfaldigt ökad risk för förtida död jämfört med normalviktiga icke-rökare och överviktiga storrökare mer än dubbelt så stor risk, så kunde man alltså inte hitta någon statistiskt signifikant synergistisk effekt mellan röknings- och fetmastatus. Något som gör att forskarna drar slutsatsen att fetma och rökning i tidiga år på många sätt kan likställas när det gäller att bedöma risken för förtida död senare i livet.
Martin Neovius påpekar också att sedan grunddata för studien samlades in har antalet 18-åringar med övervikt i Sverige mer en trefaldigats. Antalet feta tonåringar har ökat femfaldigt. Däremot har antalet rökare i Sverige minskat bland både vuxna och tonåringar, men är fortfarande kring 25 procent för 18-åriga män. Detta innebär att en stor förbättringspotential kvarstår för åtgärder mot såväl rökning som övervikt och fetma.
Publikation: “Combined Effects of Overweight and Smoking in Late Adolescence on Subsequent Mortality: Nationwide Cohort Study”, Martin Neovius, Johan Sundström, Finn Rasmussen, BMJ online, 25 februari 2009.
För frågor, kontakta:
Med dr Martin Neovius
Enheten för klinisk epidemiologi
Institutionen för medicin, Solna
Mobil: 073-903 3774
E-post: martin.neovius@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
