Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 februari 2009

Barnen drabbas hårt när mamma hamnar i fängelse

I en ny avhandling studeras hur en grupp barn påverkats när mödrarna dömts till fängelse. Hälften av barnen i studien led känslomässigt ännu ett år efter separationen. Det beror främst på att barnen mött myndigheter som har saknat ett barnperspektiv och nonchalerat deras behov av stöd och hjälp, säger Annelie Björkhagen Turesson som doktorerar i socialt arbete.

– Det beror främst på att barnen mött myndigheter som har saknat ett barnperspektiv och nonchalerat deras behov av stöd och hjälp, säger Annelie Björkhagen Turesson är doktorand i socialt arbete på fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola.

Annelie Björkhagen Turesson är doktorand i socialt arbete på fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola. (Högskolan har dock inte disputationsrätt för socialt arbete och disputationen sker formellt på Göteborgs
universitet.)

Annelie Björkhagen Turessons studie bygger på intervjuer med nio mödrar och elva barn i åldrarna 13 till 20 år.

– Barnen är osedda av samhället trots att de drabbas av svåra konsekvenser av att deras mödrar döms till ett fängelsestraff, säger Annelie Björkhagen Turesson.

I sin avhandling studerar hon barnens förmåga till återhämtning. Hennes studie visar att fem av barnen har varit tvungna att flytta och att flera barn lämnats ensamma i hemmet utan stöd efter att polisen har gripit deras mor. Vid ett tillfälle blev en av ungdomarna även oskyldigt placerad i arrestlokal i samband med gripandet av modern.

Men studien visar också att stress och påfrestningar inte bara är av ondo utan i vissa fall har lett till utveckling och bättre förmåga att hantera svårigheter senare i livet. Genom en analys av mödrarnas och barnens berättelser har nyckelprocesser som har påverkat barnens återhämtningsförmåga i positiv riktning
identifierats.

– Jag har sett betydelsen av att barn känner sig älskade och har möjlighet till en kontinuerlig relation till sin mor under barndom och ungdomsår. De barn som har fått dessa behov tillgodosedda har större förmåga att klara stress och svårigheter. Det visar vikten av att barnen får möjlighet att upprätthålla en kontinuerlig relation till sin mor under tiden hon avtjänar sitt straff. Det är också en rättighet som barnen har enligt Barnkonventionen, säger Annelie Björkhagen Turesson.

Majoriteten av barnen kommer från splittrade familjer men de flesta fäderna finns med i bilden på något sätt. Två av flickorna kommer från en kärnfamilj och där har fadern tagit hand om barnen medan modern avtjänar sitt straff. Övriga barn har inte omhändertagits av fadern under moderns fängelsevistelse. Ingen av mödrarna har enskild vårdnad.

Studien visar också att morföräldrarna har en viktig funktion i många familjer. De har genom sitt stöd till familjen kunnat reducera en del av de skadeverkningar som missbruk och kriminalitet skapat för barnen. Undersökningen visar även att de som haft en ekonomisk buffert har klarat situationen bättre eftersom barnen kunnat bo kvar hemma under moderns fängelsevistelse.

Majoriteten av barnen har fungerat bra både i skolan och på fritiden. En bidragande orsak kan vara att de flesta mödrarna har försökt att uppmuntra sina barn till aktiviteter som främjar en god samhällsanpassning.

– De har velat att deras barn skulle välja andra vägar i livet än vad de själva har gjort säger Annelie Björkhagen Turesson.

Avhandlingens titel: ”Mor i fängelse – mödrar och barn berättar. En analys av ungdomars resiliensprocess”

Avhandlingsförfattare: Annelie Björkhagen Turesson

Fakultetsopponent: Professor Thomas Lindstein, Stockholms universitet.

Tid och plats för disputation: Fredagen den 27:e februari 2009, kl. 13.00, Aulan på Malmö högskola, UMAS ingång 49 i Malmö.

Avhandlingen kan beställas hos Ingegerd.Franzon@socwork.gu.se, 170 kr plus
porto.

Kontaktinformation
Annelie Björkhagen Turesson, tel 040-452737(bost.),
0731-401540. E-post Annelie.Bjorkhagen.Turesson@mah.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera