Lärarens utmaning – att lösa olösliga dilemman
Lärarens viktigaste yrkesverktyg är språket. Och när det uppstår problem i mötet med elever, föräldrar eller kolleger är det med hjälp av orden som knutarna ska lösas upp. I en doktorsavhandling i svenska språket studerar Helge Räihä hur lärare löser till synes olösliga vardagsdilemman – även om resultaten inte alltid blir de förväntade.
– Det som är slående är lärarnas förmåga att hantera sin komplexa vardag och lösa komplicerade och i princip olösliga problem. Och även om de kanske inte alltid uppnår det de förväntar sig, lyckas de alltid hantera situationen, säger Helge Räihä.
Han har följt lärarnas vardag i klassrummet, på lärarlagsmöten och i utvecklingssamtal, och undersökningen omfattar en rad exempel på dilemman som lärarna oväntat ställs inför i sitt jobb och som de omedelbart måste försöka lösa.
– Dilemman kan uppstå utan förvarning. Ett av fallen handlar om en lärare som ska demonstrera ett räknesätt för en mamma så att hon ska kunna hjälpa sitt barn med hemläxan i matte. Dilemmat uppstår när det visar sig att mamman inte förstår uträkningen.
Förälderns självförtroende och vuxenauktoritet står alltså plötsligt på spel och nu gäller det för läraren att snabbt försöka reparera skadan. Hennes strategi blir att få mammans misslyckande att framstå som normalt, eftersom det handlar om en ny räknemetod, som inte fanns när de båda var barn, och som det också har tagit tid för lärarna att vänja sig vid.
– Syftet är att få läraren och föräldern att framstå som jämbördiga vuxna, för vilka det både kan och får ta lite tid att lära sig något nytt.
Andra dilemman uppstår när lärarnas olika lojaliteter kolliderar. I ett exempel tvingas en lärare försvara en kritiserad kollega, men utan att äventyra relationerna till eleven och föräldern som angriper kollegan.
Enligt Helge Räihäs analys handlar det inte minst om ett skickligt utnyttjande av små ord, eller språkliga markörer, som används för att skapa samförstånd, nyansera, bekräfta eller något annat som situationen kräver.
Logiska markörer som “och”, “eller”, “inte” och “om” visar hur världen hänger samman. Markörer som “alla”, “någon”, “ingen” “ofta”, “sällan”, “aldrig” visar hur pass generaliserbar en bild av verkligheten är. Sedan finns det värderande (gärna, bra, dåligt), förstärkande (mycket, lite, extremt) och bestridande markörer (nej) som visar talarens övertygelse och inställning.
– Genom att analysera hur lärarna använder dessa indikatorer i språket, ser man vilka raffinerade språkstrategier de faktiskt använder.
– Min förhoppning är att min avhandling ska synliggöra vissa viktiga aspekter av lärarnas yrkeskompetens, genom att belysa hur de på ett imponerande sätt konstruerar rationalitet och trovärdighet i en komplex vardag, säger Helge Räihä.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Helge Räihä, 019-33 54 26 eller 0762-48 66 04.
