Tema

Socialt stabila personer dröjer med att söka hjälp för alkoholproblem

Människor med en stabil psykosocial livssituation dröjer ofta med att söka hjälp för sina alkoholproblem – även om de är allvarliga. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

– Det är av stor vikt att arbeta aktivt med tidiga interventioner för att förebygga alkoholproblem och därmed främja folkhälsan, säger Kristina Berglund som disputerar vid Psykologiska institutionen. Det är också angeläget att på ett tidigt stadium upptäcka dem som har utvecklat ett alkoholproblem men som ännu inte har sökt vård, dvs. har ett ”dolt” alkoholproblem.

De faktorer som framförallt tycks fördröja varför dessa personer inte söker vård är just att de har en stabil psykosocial livssituation och en upplevelse av att vara psykiskt friska.
Syftet med avhandlingen är att studera socialt stabila personer med en problematisk alkoholkonsumtion både utifrån dryckesvanor, personlighet och hälsa.

– Ju fler år med alkoholproblem, desto mer uttalat ängslig personlighetsläggning. Men även mer problem med den fysiska och psykiska hälsan samt med arbete och relationer.

En fråga som undersöks i avhandlingen är om personer som ännu inte hade sökt hjälp för sina alkoholproblem skiljde sig från dem som hade erfarenhet av någon form av vård för sina alkoholproblem. Totalt intervjuades 367 personer.

– De som ännu inte hade sökt vård mådde bättre psykiskt. De levde i större utsträckning i en relation och förvärvsarbetade i högre grad än de som hade sökt vård för sina problem. De hade inte heller haft en lika långvarig alkoholproblematik. Men å andra sidan hade de en konsumtionsnivå som var jämförbar med dem som hade erfarenhet av vård.

I en delstudie, som består av intervjuer med 100 personer, har Kristina Berglund även undersökt personlighetsegenskaperna hos socialt stabila personer med alkoholproblem.

– Majoriteten var inte avvikande i sina personligheter. Endast ett fåtal hade en mer ängslig eller impulsiv läggning. Flera personer med problematisk alkoholkonsumtion som pågått mer än nio år hade dock en mer ängslig personlighetsläggning.

Ett annat syfte med avhandlingen var att undersöka om dryckesvanor, psykosocial bakgrund och hälsa skiljde sig mellan vårdsökande män och kvinnor med ett diagnostiserat alkoholberoende.

– Förutom ett fåtal skillnader i dryckesvanor fanns inga skillnader mellan könen, säger Kristina Berglund. När jag i stället gjorde en jämförelse utifrån olika åldrar visade det sig att yngre individer visade mer psykisk ohälsa medan äldre led av mer kroppslig ohälsa. De yngre hade dessutom fått alkoholproblem betydligt tidigare i livet.

Avhandlingens titel: Socially stable alcoholics: What characterises them? Drinking patterns, personality and health aspects of psychosocial and clinical importance.

Opponent: Professor Mats Fridell, Institutionen för psykologi, Lunds universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 januari kl 10.00-12.00, sal F1, Psykologiska institutionen, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare:
Kristina Berglund 031 – 786 18 78, kristina.berglund@psy.gu.se

Socialt stabila personer dröjer med att söka hjälp för alkoholproblem

 lästid ~ 2 min