Tema

Stora framsteg för inseminering med fryst galtsperma

Fryst galtsperma har hittills inte kunnat konkurrera med färsk sperma vid inseminering, men nu har tekniken förfinats. Fernando Saravia från SLU presenterar i sin avhandling en snabb och effektiv infrysningsmetod som är skonsam mot spermierna och som kan användas rutinmässigt.

Över 90 procent av de smågrisar som föds i Sverige har kommit till genom artificiell insemination (semin, AI), med färsk, spädd sperma. Eftersom handel med färsk sperma och levande avelsdjur kan vara ogynnsamt ur djurskydds- och smittskyddssynpunkt, är användning av fryst galtsperma ett intressant alternativ. Denna teknik är dock inte helt okomplicerad. Vid frysning får man få spermadoser per ejakulat och tekniken är tidskrävande – det tar 8–9 timmar, inkluderande bl.a. centrifugering – och därmed kostsam. Vidare dör många spermier, och resultatet blir färre antal födda smågrisar per kull, jämfört med AI med färsk sperma.

Fernando Saravia från SLU har i sin doktorsavhandling, i nära samarbete med svinavelsföretaget Quality Genetics samt två spanska forskargrupper, försökt övervinna problemen med frysning av galtsperma. En förbättring är att han har fryst sperma i en ny typ av behållare, ”MiniFlatPacks” (MFP), som rymmer 1 miljard spermier i 0,5 ml och främst är avsedda för inseminering direkt i livmodern. Därmed har han kunnat framställa ca 60 AI-doser per ejakulat, vilket ska jämföras med de 8–9 doser man får vid konventionell frysning. Över 50 procent av spermierna överlevde både nedfrysning och upptining och de suggor som inseminerades 4–8 timmar innan ägglossning blev dräktiga.

Därutöver har Fernando Saravia förenklat frystekniken genom att endast frysa spermier från de första 10 ml av galtejakulatets spermierika fraktion, dvs. ca 25 procent av det totala spermieantalet. Saravia visade att dessa spermier överlevde frysningen bäst och att detta berodde på egenskaper hos den omgivande sädesplasman (äggviteämnen, pH och bikarbonathalt). Tidsåtgången för hantering av sperma, spädning med kyl- och frysskyddande medier, paketering i MFP och frysning var totalt ca 3 timmar. Spermieöverlevnaden visade sig vara densamma för denna förkortade process som för den konventionella, ca 60 procent.

Den del av ejakulatet som inte fryses in tas tillvara och används till inseminering med färsk sperma. Genom en spermasamling kan man således tillverka 16–20 frysta semindoser och lika många färskspermadoser. Båda processerna kan alltså bli rutin vid spermasamling. De viktigaste användningsområdena för fryst galtsperma förväntas bli uppbyggande av genbanker och export av särskilt värdefullt avelsmaterial. Studierna har genomförts med finansiellt stöd från Formas och SLF.

—————————–

Veterinär Fernando Saravia, institutionen för kliniska vetenskaper (KV), SLU, försvarar sin avhandling Cryopreservation of boar semen. Impact of the use of specific ejaculate portions, concentrated packaging and simplified freezing procedures on sperm cryosurvival and potential fertilising capacity. Avhandlingen avser veterinärmedicine doktorsexamen.

Tid: Fredag den 5 december 2008, kl. 13.00
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Associate Professor Roy Neville Kirkwood, Michigan State University, East Lansing, USA

Mer information: Fernando Saravia, 018-67 29 92, Fernando.Saravia@kv.slu.se

För frågor på svenska: Professor Heriberto Rodriguez-Martinez, 018-67 21 72, Heriberto.Rodriguez@kv.slu.se

Stora framsteg för inseminering med fryst galtsperma

 lästid ~ 2 min