Kvinnor söker hjälp för både psykiska problem och missbruk

De sju intervjuade unga kvinnorna beskrev det som att de haft psykiska problem länge, redan i tidiga tonåren hade de haft självmordstankar. En bit in i tonåren hade de flesta etablerat ett missbruk.

— När de söker hjälp så är det främst för sina psykiska problem. Alkoholen eller narkotikamissbruket ser de mer som ett sätt att hantera livet, säger Solveig Olausson som disputerar vid Psykologiska institutionen.

Samtidigt vill de unga kvinnorna ha behandling både för de psykiska problemen och för missbruket. Mottagningar där behandlarna ser helheten och förstår vanmakten i deras situation i framhålls av de intervjuade unga kvinnorna.

— I intervjuerna framkommer att trots att kvinnorna är så unga hade de sökt hjälp många gånger på olika vårdinrättningar men inte känt sig  väl bemötta eftersom vårdpersonalen i så stor utsträckning fokuserar på missbruket och inte på de bakomliggande psykiska problemen, säger Solveig Olausson som parallellt med sin forskning arbetat kliniskt i 20 år med gruppen kvinnor med psykisk ohälsa och missbruk.

— När unga kvinnor söker behandling bör man se både den psykiska problematiken och missbruket för att etablera en ”arbetsallians”. När det gäller de kvinnor som får behandling behöver man även se problemen utöver missbruket och den psykiska ohälsan för att återhämtningen skall bli hållbar.

De 21 kvinnor som gick i behandling var runt 40 år och hade vid sidan om substansmissbruket och den psykiska ohälsan också andra problem, till exempel med arbete och försörjning. Framförallt hade haft de svårt att finna stabila relationer till anhöriga och vänner, något som upplevs som betydelsefullt för livskvaliteten. Dålig livskvalitet kan inte bara medföra risk för återfall i missbruk utan även för att de psykiska problemen känns tyngre.

— Kvinnor med både psykiska problem och missbruk är en grupp som man inte har forskat speciellt mycket om. Mina studier visar att kvinnorna vill ha behandling och att de blir bättre inte bara när det gällde de problem de behandlas för utan också vad gäller andra aspekter. Deras behov av hjälp för att komma till rätta med till exempel kriminalitet, relationer till sina närmaste och problemen med arbete och försörjning minskar över tid, säger Solveig Olausson. Men behandlingen tar tid och både patient och behandlare bör vara uthålliga.

– Vid kartläggningen visade det sig att hälften av den äldre gruppen tidigare hade varit narkomaner men återhämtat sig och varit missbruksfria  mycket längre än två år. En tredjedel även var fria från alkoholmissbruk vid uppföljningen ett och ett halvt år senare, fortsätter Solveig Olausson. Men nästan alla behövde stöd både i form av samtal och psykofarmaka för att klara sina psykiska problem.

Det tycks som om behandling hjälper kvinnorna att förbättras när det gäller missbruket och de psykiska problemen. Men att uppnå god livskvalitet och hitta goda relationer eller bra sociala sammanhang är svårare för dem. Inte ens de som återhämtat sig upplevde att deras livskvalitet hade förbättrats. De undersökta kvinnorna var alla i någon form av behandling inom psykiatrisk missbruksvård.

Avhandlingens titel: Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Fakultetsopponentens namn: Professor Rolf Holmqvist, IHB, Linköpings universitet, Sverige

Tid och plats för disputation: Fredagen den 28:e november, kl. 13.00, sal F1, Psykologiska Institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Solveig Olausson, tel. 031-343 69 20 (arb.), mobil: 070-2089 689
E-post: solveig.olausson@vgregion.se
Avhandlingen kan beställas hos ann.backlund@psy.gu.se
E-länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/18347