Mångfald gynnar utveckling av framtida drivmedel
Fler aspekter än de tekniska måste med i diskussionen för att avgöra vilket drivmedel som är bäst för miljön. Och det som verkar bäst idag är kanske inte alls bäst i morgon. Däremot behövs flera parallella spår för att driva på utvecklingen mot bättre alternativ. Det visar forskning från Chalmers.
Idag förekommer en uppsjö av tänkbara framtida drivmedel, till exempel etanol, biogas, el och vätgas. De innebär olika kombinationer av råvaror, produktionsprocesser, bränslen och drivlinor, med teknik som befinner sig på olika mognadsstadier. Hur bringa ordning i vad som är värt att satsa på?
Karl Hillman vid Chalmers gör ett försök i sin färska doktorsavhandling, där han studerar förnybara drivmedel utifrån ett livscykelperspektiv. Hans forskning visar att det är oerhört viktigt att göra en helhetsbedömning av de långsiktiga konsekvenser som ett visst drivmedel innebär.
– Vi behöver se tekniken som en del i ett socio-tekniskt system. Förutom teknik, består det också av kunskap, lagar, värderingar och beteenden kopplade till aktörer som till exempel företag, användare och politiker. Hela systemet behöver utvecklas för att på sikt få till stånd en övergång från dagens bensin och diesel, säger Karl Hillman.
Det är alltså inte bara teknik för produktion av fordon och bränslen som är viktig, utan även hur den används.
– Tekniken behöver introduceras tidigt i liten skala, för att kunna utvecklas, höra talas om sig och få fäste. Däremot ska den totala miljöbedömningen aldrig bara begränsas till dagens situation, utan lyftas till en tänkt framtid med introduktion i stor skala och långsiktiga konsekvenser för miljön.
Man kan idag inte säga exakt vilken teknik som blir framgångsrik, och därför ska många alternativ främjas samtidigt. En mångfald gör också att tidig teknik banar väg åt sina efterföljare. Karl Hillmans resultat visar på olika typer av samverkan mellan alternativa drivmedel genom åren. Erfarenheter från metanol var till exempel till hjälp vid introduktionen av etanol i Sverige, som i sin tur gynnade biogas. I avhandlingen visas speciellt hur tidiga beslut rörande etanol från sulfit och överskottsvin bidragit till etanol från andra råvaror, samt ökad användning av etanol som ersättning för bensin och diesel.
– Dagens satsningar behöver nu bygga på den positiva utvecklingen för att driva på ny lovande teknik, som till exempel eldrift, drivmedel från vedråvara och vätgas, avslutar Karl Hillman.
Avhandlingen “Environmental Assessment and Strategic Technology Choice: The Case of Renewable Transport Fuels” försvaras den 21 november kl 13:15 i sal HC3, Hörsalsvägen 14, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Karl Hillman, Miljösystemanalys, Institutionen för energi och miljö, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 86 01, mobil: 0708 -22 18 58
karl.hillman@chalmers.se
Handledare: Björn Sandén, Miljösystemanalys, Institutionen för energi och miljö, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 86 12
bjorn.sanden@chalmers.se
