Tema

Provrörsbarn en vinstaffär för staten

Ökat ekonomiskt stöd till IVF-befruktning är rena rama vinstaffären för staten. Provrörsbarnen är en investering för framtiden, inte en kostnad. Det visar Anders Svensson som studerat frågan i en kandidatuppsats i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund. I dagarna publiceras hans artikel i ämnet i Scandinavian Journal of Public Health (SJPH).

I Sverige, liksom många andra länder, föds för få barn för att befolkningen ska kunna ersätta sig själv. I framtiden kan innebära stora problem med att finansiera exempelvis sjukvård och pensioner. Samtidigt kan tio-tjugo procent av alla par av olika anledningar inte få barn, trots att de vill.

– Subventionerad provrörsbefruktning är ingen total lösning mot den åldrande befolkningen, men en del av en strategi. Och det är viktigt att ha en plan för att Sverige ska stå bättre rustad inför framtiden, säger Anders Svensson, i dag medicinstudent, som är huvudförfattare till artikeln och som med stöd av ett förslag från den amerikanska tankesmedjan Rand tittat på statligt subventionerad IVF-behandling.

Artikelförfattaren påpekar att det idag är stora regionala skillnader på hur lätt det är att få tillgång till landstingsubventionerad provrörsbefruktning. Vissa landsting betalar inte om paret redan har barn, vissa betalar bara för två försök och andra för tre försök.

– Faktum är att ungefär hälften av alla provrörsbehandlingar betalas ur egen ficka, vilket leder till att i de fallen kan bara de som har råd genomgå en IVF-behandling.

På lite sikt tjänar staten på att subventionera kostnaderna för provrörsbarn för par som är ofriviligt barnlösa.

– Här finns en potentiell grupp som skulle kunna hjälpa till att öka befolkningstillväxten. Våra beräkningar visar att ur ett långsiktigt perspektiv kostar provrörsbefruktning ingenting för staten då staten faktiskt får tillbaks sina investerade pengar i form av de skattepengar som individen betalar in under sin livstid.

Anders Svensson räknar med ett scenario där varje provrörsbarn är en medelperson, exempelvis vad avser livslängd och inkomst. Studien bygger också på en nuvärdeskalkyl, som bland annat tar hänsyn till inflationen. Om staten investerar i ett provrörsbarn idag så är den investering idag värd 254 000 kronor. Sett över provrörsbarnets livstid betalar han eller hon in cirka 32 miljoner kronor i skatt.

– Effekten på befolkningskurvan är jämförbar med att höja barnbidraget med 25 procent, men till en lägre kostnad.

Anders Svensson har i sin beräkning utgått från dagens nivå på inkomstskatt, men inte tagit med statens inkomst för andra typer av skatter. Det innebär att statens inkomst per individ tagits i underkant.

– Personer över 80 år kommer att öka med 100 procent till år 2050 jämfört med idag. Om vi vill behålla det svenska välfärdsystemet som det ser ut idag så krävs det att vi bryter den negativa befolkningstrenden, eftersom i framtiden ska allt färre som jobbar försörja allt fler gamla. Alternativen är att skära ner den svenska välfärdsmodellen eller att kraftigt höja skatterna.

Ökad subventionering skulle dessutom minska en del av det personliga lidande som det kan innebära att vilja få barn, men inte kunna.

– Provrörsbefruktning skiljer sig från all annan medicinsk behandling. Den skapar liv istället för att förlänga liv. Det är unikt, säger Anders Svensson.

Kontaktinformation
Kontakta Anders Svensson på 073-618 18 71 eller anders.e.svensson@gmail.com.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Provrörsbarn en vinstaffär för staten

 lästid ~ 2 min