Nätverk av små grönområden bevarar städers artrikedom

Erik Andersson och Örjan Bodin, forskare vid Institutionen för systemekologi samt Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, har genomfört en studie som är unik såtillvida att de empiriskt testat och validerat en metod där olika små grönområden analyseras som enskilda noder i ett större sammanhängande nätverk av grönområden.

Studien visar att grupper eller nätverk av små grönområden kan hålla bestånd av en rad olika arter som egentligen kräver betydligt större arealer av grönyta för sina dagliga behov än vad något av de enskilda grönområdena kan erbjuda.

Förutsättningen är dock att de olika arterna inte upplever grönområdena som alltför geografiskt separerade. Genom att de enkelt kan förflytta sig mellan de grönområdena så upplevs den totala tillgängliga arealen som tillräckligt stor.

– Genom att definiera vart och ett av de olika små grönområdena som noder i ett större nätverk så möjliggörs rumsliga analyser av hur alla grönområden tillsammans bidrar till dynamiken i hela landskapet, säger Erik Andersson.

I särskilt exploaterade områden, som i städer eller i högintensiva jordbruksområden, är det ofta väldigt svårt att bevara eller skapa stora sammanhängande naturliga grönområden. Hårda konkurrens om ett begränsat utrymme leder i praktiken till att endast mindre fickor av grönområden kan bevaras.

– Stads- och landskapsplanerare och förvaltare är i behov av tillförlitliga verktyg som kan hjälpa dem att kanalisera begränsade resurser till att på bästa sätt bevara eller återställa just de grönområden som ger mest av biologisk mångfald. Vår studie visar att nätverksmodellen utgör en bra kandidat för ett sådant verktyg, säger Örjan Bodin.

Studien kombinerar fältstudier av olika fågelarter med teoretiska och statistiska modeller. Ett antal olika fågelarter observerades i olika grönområden av varierande storlek och typ i Stockholm. Tekniker inom geografiska informationssystem (GIS) användes för att beskriva det urbana landskapet som ett nätverk av enskilda grönområden. Data från fältstudien användes sedan till att testa och verifiera denna nätverksmodell.

Att beskriva ett landskap som ett nätverk av grönområden möjliggör för många nya typer av analyser. Hittills har dock nätverksperspektivet endast i mycket begränsad omfattning testats empiriskt.

– Vår studie ökar trovärdigheten för detta nätverksperspektiv, och stödjer därmed en fortsatt vidareutveckling av nya nätverksbaserade analysmetoder som kan hjälpa planerare och andra att upprätthålla vikiga ekologiska funktioner även i mycket fragmenterade landskap, säger Erik Andersson.

Studien visar också på vikten av att skilja mellan olika typer av grönområden när man beskriver landskapet som ett nätverk av grönområden. Detta eftersom olika arter har olika preferenser vad gäller vilka typer av grönområden de föredrar. Studien visar vidare att det är viktigt att ta hänsyn till olika former av rörelsebarriärer när man analyserar landskapet, något som är särskilt relevant i bebyggda miljöer.

Artikeln finns tillgänglig på tidskriftens Ecographys webbplats. “Practical tool for landscape planning? An empirical investigation of network based models of habitat fragmentation, Erik Andersson and Örjan Bodin”, Ecography, DOI: 10.1111/j.2008.0906-7590.05435.x, http://www3.interscience.wiley.com/journal/120122962/issue

Mer om Stockholms universitet:
Vid Stockholms universitet pågår utbildning och forskning på högsta nivå. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 5 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och lärarutbildning i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas. www.su.se

Mer om Stockholm Resilience Centre:
Stockholm Resilience Centre är ett  internationellt tvärvetenskapligt center för forskning kring social-ekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en integrerad helhet.

I fokus står systemens resiliens – deras förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Vårt mål är att bidra med nya insikter och redskap som möjliggör en långsiktigt hållbar produktion av ekosystemtjänster och stärkt resiliens för mänsklig välfärd.

Bakom Stockholm Resilience Centre står Stockholms universitet, Stockholm Environment Institute och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Centret är finansierat av Mistra. www.stockholmresilience.su.se

Kontaktinformation
För mer information:
Erik Andersson, PhD, tfn: +46(0)40-415114, e-post: erik.andersson@ess.slu.se
Örjan Bodin, PhD, tfn: +46 (0) 703 410121 (är i USA, nås mellan 16.00-20.00 svensk tid), e-post: orjan.bodin@stockholmresilience.su.se

Presskontakt:
Ellika Hermansson Török, Kommunikationschef, Stockholm Resilience Centre, tfn 08-674 77 44, 073-707 85 47, e-post: ellika@stockholmresilience.su.se
Maria Sandqvist, pressekreterare, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, tfn 08-161377, e-post maria.sandqvist@kommunikation.su.se