Tema

Bättre avelsverktyg mot juverinflammation hos mjölkkor

Juverinflammationer är det största djurhälsoproblemet inom svensk mjölkproduktion och därmed en viktig fråga inom aveln. Nu visar Emma Carlén från SLU att detta avelsarbete kan bli mer effektivt om uppgifterna i de svenska kodatabaserna utnyttjas bättre.

Traditionellt har aveln på mjölkkor fokuserat på att öka kornas produktivitet, vilket har bidragit till en dramatiskt ökad mjölkavkastning i bland annat Sverige. En ensidig avel för ökad produktion medför dock oönskade bieffekter för egenskaper som fruktsamhet och hälsa. Det finns bland annat ett ogynnsamt genetiskt samband mellan hög mjölkproduktion och risken att drabbas av juverinflammation (mastit).

Juverinflammationer* är ett av de största problemen inom mjölkkosektorn då de är mycket vanligt förekommande och orsakar stora ekonomiska förluster för lantbrukare och lidande för de drabbade korna. Dessutom leder juverinflammationerna till en omfattande antibiotikaanvändning, vilket medför risk för resistensutveckling. Mastitförekomsten kan minskas genom förbättringar av kons omgivande miljö och genom avel för förbättrad resistens mot mastit.

Sverige och de övriga nordiska länderna har en lång tradition av en avel där både produktion, hälsa och fruktsamhet ingår i avelsmålet. Detta arbete är möjligt tack vare nationella kodatabaser som innehåller uppgifter om djurens identitet, släktskap och registreringar av en mängd viktiga egenskaper. Emma Carléns doktorsarbete handlar om den genetiska bakgrunden till mastitresistens och om möjligheterna att förbättra avelsvärderingen för klinisk mastit genom att utnyttja mer av den tillgängliga informationen.

I dagens avelsvärdering skiljer man på kor med minst ett fall av klinisk mastit och kor utan fall inom en viss tidsperiod av den första laktationen (den tidsperiod då kon ger mjölk efter kalvning). Emma Carléns studier visar att celltalet (mängden vita blodkroppar i mjölken), som mäts vid provmjölkningar varje månad, har en något högre arvbarhet än förekomsten av klinisk mastit, och att dessa två egenskaper har ett starkt genetiskt samband. Celltalet kan därför användas som ett indirekt mått för klinisk mastit, men ännu säkrare avelsvärdering fås om båda egenskaperna kombineras.

När Emma Carlén sedan utnyttjade uppgifter om klinisk mastit under de tre första laktationerna visade det sig att delvis olika gener har betydelse i olika laktationer och även inom olika delar av respektive laktation. För att ytterligare förbättra säkerheten vid avelsvärdering för klinisk mastit bör därför flera laktationer ingå, om denna information finns tillgänglig då avelsvärderingen görs, och helst bör varje laktation delas upp i flera kortare perioder.

* Mastit orsakas vanligen av sjukdomsframkallande (patogena) bakterier som kommer in i juvret via spenkanalen och, om de tillåts föröka sig, ger upphov till inflammation. Det är en komplex sjukdom, dels för att det finns många olika patogener, dels för att sjukdomen kan uttryckas på många olika sätt. Dessutom har den en multifaktoriell bakgrund med många gener och miljöfaktorer inblandade. Mastit kan delas upp i en klinisk och en subklinisk form, som båda kännetecknas av en minskad mjölkproduktion och en förändrad mjölksammansättning med en kraftig förhöjning av celltalet (koncentrationen av vita blodkroppar), men där synliga symptom, som ett ömt och svullet juver samt missfärgningar och flockor i mjölken, endast förekommer vid klinisk mastit.

—————————–

Agronom Emma Carlén, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarade sin doktorsavhandling Genetic Evaluation of Clinical Mastitis in Dairy Cattle den 31 oktober 2008.

Mer information:
Emma Carlén, tel. 018-67 19 58, Emma.Carlen@hgen.slu.se

Länk till den fullständiga avhandlingen, med en utförlig svensk sammanfattning på s. 51–54:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001836/01/Acta_Thesis.pdf

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Bättre avelsverktyg mot juverinflammation hos mjölkkor

 lästid ~ 3 min