Tema

EG-rätten måste bli tydligare

EG-rätten måste bli tydligare och lättare att förutsäga. Samtidigt visar svenska jurister en ovilja mot att använda EG-rättslig metod vilket kan leda till en felaktig tillämpning av EG-rätten på nationell nivå. Det menar Jörgen Hettne i sin avhandling Rättsprinciper som styrmedel – Allmänna rättsprinciper i EU:s domstol.

EG-rätten har i hög grad utvecklats med stöd av allmänna rättsprinciper som erkänts av medlemsländerna. I vissa fall kan dessa allmänna rättsprinciper skilja sig något från de nationella rättsprinciperna. Det gäller till exempel proportionalitetsprincipen – att en åtgärd inte ska vara kraftigare än nödvändigt med hänsyn till ändamålet.

I Sverige har den tidigare levt en tynande tillvaro och i princip bara tillämpats inom straffrätten medan den i EG-rätten är tillämpbar på alla områden. En annan allmän rättsprincip i EG-rätten är förbudet mot åldersdiskriminering. En sådan rättsprincip har ännu inte genomförts i Sverige och betydande osäkerhet råder om vad som gäller.

EG:s allmänna rättsprinciper finns inte nedtecknade i någon lagtext. Detta är problematiskt enligt Jörgen Hettne.

– Avsaknaden av kodifiering gör det svårt att förutsäga EG-domstolens beslut vilket är ett hot mot rättssäkerheten. Medlemsstaterna måste gå samman och införa de allmänna rättsprinciperna i skriven lag. I viss utsträckning kommer det att ske om Lissabonfördraget träder i kraft, säger han.

De allmänna rättsprinciperna har bland annat blivit styrande för EG-domstolens prövningar av de svenska monopolen. I avhandlingen visar Hettne vilken betydelse de allmänna rättsprinciperna hade när Systembolaget räddades. Enligt EG-rätten krävs nämligen att det finns möjligheter till insyn i ett statligt monopols kommersiella verksamhet för att andra aktörer på marknaden ska kunna lita på att ingen diskriminering förekommer. Strax före Sveriges inträde i EU såg Sverige till att öka insynen i Systembolaget.

– Generaladvokaten använde ett ekonomiskt synsätt och ville avskaffa monopolet. EG-domstolen kontrollerade istället om monopolet uppfyllde kraven på icke-diskriminering och insyn, varför vi fick behålla Systembolaget, förklarar Jörgen Hettne.

Enligt Hettne finns en rättskulturellt betingad ovilja bland svenska jurister att använda sig av en annan juridisk metod än den svenska i högre grad än bland jurister i andra medlemsländer.

De har en benägenhet att grunda sina avgöranden i EG-rättsliga mål på svensk rätt, vilket yttrar sig i att de dels undviker att lyfta fram EG-rättsliga grundbestämmelser och principer, dels undviker att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen. Hettne menar att detta kan få olyckliga konsekvenser och efterfrågar bättre och mer omfattande utbildning i EG-rätt för svenska jurister.

– Genom att inte ta de allmänna rättsprinciperna i beaktande riskerar svenska jurister att överdriva lagens bokstav i ett EU-direktiv då det ska genomföras i svensk rätt, säger Jörgen Hettne.

Jörgen Hettne är forskare i juridik vid Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Han utreder för närvarande på uppdrag av handelsministern hur de grundläggande principerna för EU:s inre marknad ska kunna få ett effektivare genomslag i Sverige. Han har tidigare varit rättsekreterare vid EU:s förstainstansrätt och sakkunnig i EG-rätt vid utrikesdepartementet.

Jörgen Hettne disputerar den 7 november klockan 10.00 i Renholdssalen, Juristernas hus, Frescati, Stockholm. Opponent är professor Thomas Bull, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Jörgen Hettne kan nås på 073 – 916 08 97, enklast onsdagen den 5 eller måndagen den 10 november alternativt på jorgen.hettne@sieps.se
Porträttbild finns här: http://www.juridicum.su.se/jurweb/jorgen_hettne1.jpg och här: http://www.juridicum.su.se/jurweb/jorgen_hettne2.jpgFör eventuella frågor kontakta Staffan Westerlund, informationsansvarig på 073-784 5031 eller staffan.westerlund@juridicum.su.se

EG-rätten måste bli tydligare

 lästid ~ 3 min