Tema

Fler svenskar extremt negativa till mångfald

Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald ökar, särskilt bland kvinnor och högskoleutbildade. En växande majoritet svenskar anser att religiösa friskolor hindrar integreringen av invandrare i det svenska samhället, men de flesta ser positivt på andra kulturella inslag och tycker att invandrare ska ha samma rättigheter som alla andra. Det är några av de resultat som kommer fram i årets Mångfaldsbarometer vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Mångfaldsbarometern är en rikstäckande enkätundersökning vid Uppsala universitet som årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald hos Sveriges befolkning. Den första rapporten publicerades 2005.

Årets rapport baserar sig på uppgifter från ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (totalt 805 individer) och jämför årets resultat med tidigare år.

Mångfaldsbarometern undersöker bland annat följande: Vad tycker den svenska befolkningen om den kulturella mångfalden i Sverige? Vilka är mer benägna än andra att acceptera det som är annorlunda?

Liksom förra året visar Mångfaldsbarometern 2008 att många svenskar har goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete med personer med invandrarbakgrund (över 85 procent). Andelen ökar år 2008 och förstärker därmed den positiva trenden. Kvinnors attityder har varit och är fortfarande mer positiva än mäns. Detsamma gäller för personer med högskoleutbildning.

Tidigare undersökningar har visat att det finns en ökande trend när det gäller extrema negativa attityder mot mångfalden. Årets studie stöder denna tendens. År 2005 var det 3,8 procent av befolkningen som redovisade extremt negativa attityder. År 2008 har andelen med negativa attityder ökat till 5,7 procent.

För män har ökning gått från 5,3 procent till 7,5 procent och för kvinnor från 2,3 procent till 4,1 procent.

Det är särskilt män och i viss mån kvinnor med grundskole- eller gymnasieutbildning som ger uttryck för mest negativa attityder. Årets studie visar dessutom på att andelen kvinnor, särskilt äldre, och andelen personer med högskoleutbildning, särskilt män, ökar bland dem som har extremt negativa attityder.

– Det verkar därför som att de negativa attityderna till mångfald börjar få fäste även i bredare befolkningsskikt, säger Irving Palm, en av forskarna bakom studien.

En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. Har de blivit för många? Skall kontrollen och utvärderingen av dess verksamhet stramas upp? Vilken funktion fyller de i samhället?

När ett urval av den svenska befolkningen ombads ta ställning till påståendet ”Religiösa friskolor motverkar integration” var det en majoritet som instämmer helt eller delvis. Denna negativa attityd förstärks vid 2008 års undersökning. Jämfört med år 2007 ökar andelen med fyra procentenheter till 58,5 procent.

Religionen verkar vara den dimension som väcker mest negativa attityder i förhållande till mångfalden. Ett exempel är de intervjuades förhållningssätt gentemot påståendet ”Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige” som varje år har fått många (över 60 %) att instämma. Påståendet ”Det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller arbetet” får inte lika mycket stöd i årets undersökning jämfört med förra årets. Andelen som instämmer helt eller delvis reduceras till 45,8 procent.

– Den negativa inställningen till att kvinnor bär slöja är inte längre lika stark. Det kan tyda på en växande tolerans för avvikande klädbeteende, säger Orlando Mella, som tillsammans med Palm genomfört studien

Ett påstående som får fortsatt stort stöd är att ”Alla invandrare skall ha precis samma sociala rättigheter som de som är medborgare i Sverige”. Hela 74,2 procent eller nästa tre av fyra svenskar instämmer helt eller delvis.

Däremot är det något färre som anser att utlänningar som begår brott skall utvisas. Den hårdare linjen minskar något och går från 64,8 procent år 2006 till 60,8 procent år 2008.

I takt med att en större andel av befolkningen har positiva kontakter och erfarenheter av invandrare reduceras de negativa attityderna. Det tycks alltså finnas en öppenhet för att acceptera andra kulturella inslag, men dessa måste integreras i en gemensam svensk kultur. Vissa invandrargrupper har dock svårare att anpassa sig till det svenska samhället. De som inte anpassar sig till svenska lagar är alltså mindre välkomna.

Mångfaldsbarometern undersöker också med hjälp av ett mått på kulturellt avstånd vilka som anses vara invandrare och i likhet med tidigare år, betraktas följande grupper som invandrare: irakier, kurder, iranier, turkar, somalier, bosnier, serber, kroater, romer, chilenare, ryssar, kineser, greker, judar, polacker och thailändare.

Grupper som inte betraktas som invandrare är norrmän, finländare, engelsmän, tyskar och amerikaner.

Kontaktinformation
För mer information om studien kontakta professor Orlando Mella, tel: 018-471 11 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 11 92.

Fler svenskar extremt negativa till mångfald

 lästid ~ 3 min