Bygg för bra resvanor och byt ut dåliga
Hundratusentals stockholmare som bor tätt har redan vardagliga resvanor med liten miljöpåverkan. Dessa vanor bör stödjas och utvidgas. I den utspridda småhusbebyggelsen däremot behövs nya vanor och fordon. Det menar Greger Henriksson, som forskat om resvanor och trängselskatt vid Lunds universitet och KTH.
För att kunna förstå sambandet mellan vana, samhällsplanering och miljöpåverkan räcker det inte att lägga ihop tusentals individers förflyttningar under en dag och kalla det befolkningens resvanor, menar Greger Henriksson. Om man däremot i djupintervjuer frågar människor om deras skäl för resor och aktiviteter går det att komma åt vanorna, särskilt när uppmärksamheten riktas mot det dagliga resandet t.ex. under introduktionen av trängselskatten i Stockholm år 2006. Detta är ett av de områden som han studerat i sin doktorsavhandling, som snart läggs fram vid Lunds universitet.
Greger Henrikssons etnologiska och tvärvetenskapliga avhandling visar att resvanor formas av hur staden är planerad och hur resmöjligheterna i den är organiserade. Individen kan ju inte påverka allt med egna val utan är beroende av vilka förutsättningar som finns. Resvanorna har också en social dimension eftersom de lätt tas för givna – “det är så här man gör” – vilket förmedlas människor emellan. Dessutom innebär brytpunkter i levnadsloppet, som byten av bostad, sysselsättning och hushållssammansättning, tydliga förändringar av resvanor.
Avhandlingen visar också att det i Stockholm är ganska lätt att skapa förutsättningar för en större del av befolkningen att resa miljövänligt, eftersom nästan en halv miljon stockholmare utan egen bil redan har vardagliga resvanor med rätt liten miljöpåverkan. Deras vanor gynnas av tät stadsbebyggelse och väl utbyggd kollektivtrafik. För många av dem är det dessutom besvärligt att ha egen bil.
Denna bilfria andel av befolkningen skulle kunna växa på sikt. Det är fullt möjligt att underlätta för kommande generationer storstadsbor att klara sig utan bil, anser Greger Henriksson. De geografiska områden där transport- och bilsnåla resvanor finns kan också utvidgas, främst genom stadsplanering. Fler behöver leva innerstadsmässigt eller som i förortskärnor som t.ex. Sollentuna, Älvsjö eller Vällingby.
I regionens utspridda småhusbebyggelse är förutsättningarna annorlunda. Här behövs helt enkelt nya resvanor. Användningen av tunga, bränslekrävande bilar behöver minska. För korta resor till jobb, barnomsorg, butiker och fritidsaktiviteter behövs energisnåla fordon som
t.ex. småbilar, cyklar, elmopeder och elbilar. Människor behöver vänja sig vid att använda olika färdmedel för olika ändamål. Fordonspooler och uthyrning är en väg att gå för att skapa en mer blandad fordonspark och fordonsanvändning. Myndigheter och företag kan gynna de lätta fordonen, t.ex. när det gäller parkering vid pendeltågsstationer, köpcentra och fritidsanläggningar, menar forskaren.
Kontaktinformation
Kontakt: Greger Henriksson, greger.henriksson@etn.lu.se, 0733-014702. En sammanfattning av avhandlingen kan läsas på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1230062, och avhandlingen i fulltext finns på http://www.infra.kth.se/fms/.
