Blåbärsriset minskar efter skogsgödsling
Ökad kvävetillgång, efter t ex gödsling, påverkar skogsvegetationens sammansättning kraftigt. Blåbärsris och husmossa minskar i utbredning, medan gräset kruståtel gynnas.
Det framgår av en doktorsavhandling vid SLU i Umeå. Åsa Forsum, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, har i ett fältförsök utanför Vindeln i Västerbotten undersökt hur kvävetillförsel, i form av skogsgödsling eller kvävedeposition från luften, påverkar de ekofysiologiska processer som inverkar på markvegetationens sammansättning i en boreal skog.
Ökad kvävetillgång leder till att husmossa (Hylocomium splendens) förändrar sin biokemi och minskar i utbredning. Gräset kruståtel (Deschampsia flexuosa) klarar betydligt bättre än blåbärsris (Vaccinium myrtillus) att ta upp det extra kväve som tillförs via kvävedeposition och skogsgödsling. Gräset ökar därför i utbredning på blåbärsrisets bekostnad, framgår det av avhandlingen.
Kvävetillförseln leder också till ökad förekomst av två naturliga fiender till blåbär, nämligen larven Operophtera spp och parasitsvampen Valdensia heterodoxa. Deras utbredning har stor betydelse för hur mycket blåbärsris och kruståtel det finns på olika lokaler i skogen.
En ökad kvävetillgång leder däremot inte till att växter förändrar sin preferens för olika kväveformer eller nedreglerar sitt kväveupptag.
Fredag den 17 oktober kl 13.00 försvarar skoglig magister Åsa Forsum, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, sin doktorsavhandling med titeln Nitrogen enrichment of boreal forest – implications for understory vegetation.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå
Opponent: professor Mikael Ohlson, Universitetet for miljø og biovitenskap, Institutt for Naturforvaltning, Ås, Norge.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Kontaktinformation
Åsa Forsum, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, tel 090-786 86 51.
Asa.Forsum@genfys.slu.se
