Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 oktober 2008

Virusforskning förbättrar diagnostiken av sorkfeber

Studier av det lokala puumalavirus som orsakar sorkfeber har bidragit till att Norrlands universitetssjukhus nu har förbättrad diagnostik av sjukdomen. Om detta handlar den avhandling som Marie Lindkvist försvarar vid Umeå universitet 24 oktober.

Sorkfeber är en sjukdom med kraftiga influensaliknande symptom som kan ge allvarliga komplikationer. Den förekommer i hela norra Sverige. Utbrotten är säsongsbundna och är särskilt intensiva de perioder då många människor kommer i kontakt med sorkar och dess spillning, t.ex. genom att hantera vedhögen eller dammsuga sommarstugan där sorkar förekommer.

Vissa år då sorkarna är ovanligt många kan antalet smittade öka kraftigt. 2007 var ett sådant år då nästan 2 200 fall av sorkfeber rapporterades i Sverige. Det är en mycket hög siffra med tanke på att sviterna efter sorkfeber kan bestå i månader, och att sorkfeber har en dödlighet på upp till en procent.

Sorkfeberviruset tillhör en grupp virus som kallas hantavirus. De orsakar s.k. blödarfebrar och antalet rapporterade fall har ökat under senare år. Dessutom upptäcks fler och fler nya hantavirus och redan kända hantavirus förväntas sprida sig till nya områden. Kunskap om dessa virus och övervakning av dem är därför viktigt ur ett folkhälsoperspektiv.

I dagsläget är det fortfarande mycket som är okänt vad gäller hantavirus och sjukdomarna de orsakar. För att öka kunskapen om hur dessa virus fungerar, för att i slutänden förstå hur de orsakar sjukdom och för att kunna utveckla behandling, har en grundlig karaktärisering av ett Puumalavirus genomförts.

Forskarna fann att det är viktigt att skräddarsy de diagnostiska verktygen samt att utföra klinisk diagnostik på lokala virus. Karaktäriseringen bidrog till införandet av diagnostiska verktyg med lokalt ursprung vid Laboratoriet för klinisk virologi, NUS, vilket ökat säkerheten vid sorkfeberdiagnoser.

Dessutom identifierades strukturer hos viruset som kan användas för att särskilja mellan olika hantavirustyper, och viktiga pusselbitar för att förstå hur viruspartiklarna monteras ihop hittades.

Sammanfattningsvis bidrar resultaten med värdefull kunskap för utvecklingen av nya verktyg för att ställa diagnos, undersöka förekomsten av virus och studera hur människor reagera på en hantavirusinfektion.

Fredagen den 24 oktober försvarar Marie Lindkvist, Inst. för klinisk mikrobiologi, enheten för virologi samt enheten för infektionssjukdomar, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Genetic and serologic characterization of a Swedish human hantavirus isolate”.

Svensk titel: Genetisk och serologisk karaktärisering av ett svenskt humant hantavirusisolat.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i sal B, 9 trp, Tandläkarhögskolan.

Fakultetsopponent är Dr. Rainer Ulrich, Friedrich-Loeffler-Institute, Insel Riems, Germany.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1878

Kontaktinformation
Marie Lindkvist nås på e-post marie.lindkvist@climi.umu.se eller telefon 090-785 33 06.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera