Trivsel och gott självförtroende bland elever i Sveriges skolor
Den övervägande majoriteten av skolelever i Sverige trivs – med både klassen, kamraterna, skolan och lärarna. I en jämförelse över tid är det siffror som ligger stabila på höga nivåer. De 10.000 tillfrågade grundskoleleverna har också högt självförtroende vad gäller kunskaperna inom svenska och engelska, konstaterar en forskargrupp vid Göteborgs universitet.
Forskningsprojektet Utvärdering genom Uppföljning (UGU) har följt en grupp om 10 000 elever födda 1992. Vad gäller årskurs nio kan resultaten av den gruppens svar jämföras med en lika stor och lika gammal elevgrupp, född 1987.
År 2008 anger 74 procent av de tillfrågade eleverna att de trivs bra på sin skola, 84 procent är positiva till sin klass, 85 procent är positiva till andra elever, 60 procent säger att de trivs bra med skolarbetet. Samtidigt anger tio procent att de trivs dåligt på sin skola, med skolarbetet eller med sina lärare.
När eleverna bedömer den egna kompetensen i svenska, engelska och matematik visar resultaten på flera områden på en högre tilltro 2008 än vad den andra elevgruppen hade år 2003.
– Bitvis är det dramatiska förändringar, säger professor Jan-Eric Gustafsson i UGU-projektet, vid institutionen för pedagogik och didaktik.
En förändring är förmågan att läsa och förstå en text på svenska mycket bra, där ökningen är åtta procentenheter. I engelska har exempelvis den självbedömda kompetensen ökat med 14 procentenheter bland pojkarna när det gäller förmågan att söka information på engelska mycket bra, och med nio procentenheter bland flickorna.
Frågan är då om elevernas egna bedömningar har något med verkligheten att göra?
Betygsstatistiken för 2008 finns ännu inte tillgänglig. Men indirekt går det att göra jämförelser i matematik med hjälp av Skolverkets PISA-undersökningar 2003 och 2006. Där överensstämmer resultatbilden med UGU:s resultat.
Vad gäller engelska kan Skolverkets betygsstatistik 2003 och 2007 tas till hjälp. Där har en förskjutning mot den högsta betygsnivån skett, som UGU-resultaten antyder.
Enligt UGU-undersökningen har arbetssättet i skolan samtidigt förändrats under den senaste femårsperioden. Andelen lektioner som domineras av att läraren pratar och frågar har minskat till förmån för gemensamma diskussioner och enskilt arbete.
UGU-projektet genomför återkommande stora enkätundersökningar för stora urval av elever inom grund- och gymnasieskolan.
Läs mer på UGU-projektets webbplats: http://www.ipd.gu.se/forskning/forskningsprojekt/ugu/
Kontaktinformation
För mer information, kontakta UGU-gruppen:
Professor Allan Svensson, allan.svensson@ped.gu.se, mobilnr 0705-113869
Docent Joanna Giota, joanna.giota@ped.gu.se, mobilnr 0704-88 26 96
