Sömnsjuka kan botas via parasitens RNA
Egenheter i RNA-tillverkningen hos den sjukdomsframkallande parasiten kan bli nyckeln till behandling av afrikansk sömnsjuka, skriver Artur Fijolek i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 3 oktober.
Afrikansk sömnsjuka är en dödlig sjukdom som drabbar de fattigaste afrikanska länderna söder om Sahara. Den orsakas av ett par underarter av parasiten Trypanosoma brucei. Eftersom parasiterna ständigt ändrar sin yta kan de undvika människans immunförsvar och ta sig in i centrala nervsystemet vilket leder till personlighetstörningar, sömnrubbningar och slutligen döden.
I avhandlingen studeras nukleotidmetabolismen i de sjukdomsframkallande parasiterna. Trypanosomer har låga nivåer av cytidintrifosfat (CTP), en av de fyra byggstenar som behövs för RNA-tillverkning. Därför är CTP-syntetas, det protein som omvandlar uridintrifosfat till CTP, en angreppspunkt för behandling av sömnsjuka. I avhandlingen visas hur man har kunnat behandla parasitinfektioner hos möss genom att hämma CTP-syntetaset med glutaminliknanden ämnen. Skillnaderna i nukleotidmetabolismen mellan trypanosomer och däggdjursceller kan på det sättet utnyttjas till att ge nya möjligheter för behandling av afrikansk sömnsjuka.
Trypanosomer skiljer sig dessutom från däggdjursceller genom att inte nytillverka puriner (t.ex. adenosintrifosfat) utan istället återvinna adenosin från människans blod. I avhandlingen studeras parasiternas adenosin-kinas, ett enzym som deltar i denna återvinning. Med hjälp av adenosinliknande föreningar har tillväxten av trypanosomer kunnat begränsas, både i odling och hos infekterade möss.
Nukleinsyrorna DNA och RNA är en förutsättning för alla organismers överlevnad. Den genetiska koden, som ligger lagrad i DNA, översätts till proteiner via RNA. Ett viktigt enzym vid syntesen av DNA i cellerna är ribonukleotidreduktas, RNR. Nyligen har en ny subenhet till RNR upptäckts, p53R2. Detta protein gör det möjligt för celler att tillverka byggstenar för reparation av DNA och nyproduktion av DNA i mitokondrierna, cellernas energifabriker.
I avhandlingen studeras var i cellen som p53R2 och de båda andra RNR-enheterna, R1 och R2, finns. Med tre skilda metoder konstateras att alla tre subenheterna håller till i den s.k. cytosolen, en membranfri vattenlösning mellan cytoplasmans organeller, och att deoxyribonukleotider tillverkas utanför cellkärnan. Resultatet stärker tidigare fynd om att RNR-aktiviteten regleras genom transkription av R2-protein och inte genom omflyttning av RNR-subenheter inne i cellen.
Fredagen den 3 oktober försvarar Artur Fijolek, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Salvage and de novo synthesis of nucleotides in Trypanosoma brucei and mammalian cells.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är prof. Arne Holmgren, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Artur Fijolek är doktorand vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, tel. 090-786 52 63, e-post artur.fijolek@medchem.umu.se
