Att stödja personer med utbrändhet – en komplicerad kamp

Antalet fall av utbrändhet ökade i Sverige i slutet av 1990-talet. Ökningen fortsatte också efter 2000 och var högre bland kvinnor. Orsakerna till utbrändhet sägs av många forskare vara arbetsrelaterade medan andra också lyfter fram betydelsen av personligheten och svåra händelser i livet som skilsmässor, arbetslöshet och sjukdom. Om hur man ska förebygga och behandla utbrändhet saknas fortfarande samlad och samstämmig kunskap.

Utbrändheten är hittills framför allt beskriven från den drabbades perspektiv. Därför är det av vikt att också belysa innebörden av att vara medarbetare, arbetsledare och närstående till en person som utvecklar utbrändhet och att beskriva de tecken som föregår utbrändhet. Dessa rön kan bidra till att öka kunskapen om hur man kan förebygga utbrändhet och göra omgivningen bättre rustad att hjälpa den drabbade i ett tidigare skede. Det är också av stor vikt att belysa den svåra situation man befinner sig i som stödjare.

Avhandlingen visar att medarbetare, arbetsledare och närstående till en person som drabbats av utbrändhet för en komplicerad kamp för att försöka stödja den som har drabbats. Trots det verkar stödet inte nå fram eller tas emot. Att finnas till hands som närstående kan innebära att sätta sitt eget liv åt sidan för att kunna hjälpa den drabbade.

I den komplicerade kampen axlar medarbetare, arbetsledare och närstående en tung börda där det gäller att alltid finnas till hands vad som än händer. Det innebär att själv ha hög arbetsbelastning, att känna motstridiga krav och att överväldigas av ilska, oro och missmod. I denna betungande situation uppstår ibland konflikter med den drabbade och ibland balanserar stödet på gränsen till att bli överbeskydd.

Att slitas mellan den komplicerade kampen att stödja och att klara av den tunga belastningen innebär att medarbetarna, arbetsledarna och de närstående drabbas av tillkortakommanden och dåligt samvete.

Avhandlingen baseras på intervjuer i hälso- och sjukvårdsmiljö av medarbetare, arbetsledare och närstående till personer som drabbats av utbrändhet. Intervjuerna har analyserats och tolkats med hjälp av innehållsanalys och fenomenologisk hermeneutik. I en av studierna beskriver medarbetare tecken som föregår utbrändhet hos den drabbade.

Torsdagen 2 oktober försvarar Eva Ericson-Lidman, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The complicated struggle to be a support. Meanings of being a co-worker, supervisor and closely connected to a person developing burnout.

Svensk översättning: “Den komplicerade kampen att vara ett stöd. Innebörder av att vara medarbetare, arbetsledare och närstående till en person som utvecklar utbrändhet”.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhusets aula, Umeå universitet.

Fakultetsopponent är docent Ulla-Carin Hedin, Göteborgs Universitet.

Kontaktinformation
Eva Ericson-Lidman är uppvuxen och bosatt i Skelleftehamn. Hon har arbetat som sjuksköterska och är numera universitetsadjunkt på Inst. för omvårdnad, Umeå universitet i Skellefteå. Hon kan nås på
e-post eva.ericson-lidman@nurs.umu.se
mobil 070-642 14 24.