Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

4 september 2008

Nya oroväckande fynd av mårdhund i Norrbotten

Nya fynd av mårdhund har bekräftats i Hirvijärvi, väster om Kalix och i Vettasjärvi, väster om Pajala. Rapporterna om mårdhund har strömmat in till det nystartade projektet ”Mårdhund – förebyggande naturvård” som leds av SLU. Jägare i Norr- och Västerbotten uppmanas att under jakten också spana efter spår av mårdhund, en invandrad art som inte ska finnas i Sverige.

Nya fynd av mårdhund har bekräftats i Hirvijärvi, väster om Kalix och i Vettasjärvi, väster om Pajala. Rapporterna om mårdhund har strömmat in till det nystartade projektet ”Mårdhund – förebyggande naturvård” som leds av SLU. Jägare i Norr- och Västerbotten uppmanas att under jakten också spana efter spår av mårdhund, en invandrad art som inte ska finnas i Sverige.

För att hindra att mårdhunden etablerar sig i Sverige utvecklar SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ett varningssystem för invandrande mårdhundar.

Projektet leds av Fredrik Dahl och P-A Åhlen inom SLU:s program Vilt och drivs i samarbete med Naturvårdsverket, Svenska Jägareförbundet och Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten. Nu startar fältdelen av projektet.

– Vi behöver även fortsättningsvis få in tips från allmänheten om var man sett mårdhund, säger Fredrik Dahl. I de områdena hoppas vi med hjälp av kamerabevakning av åtelplatser och fällor kunna lokalisera och avliva alla mårdhundar.

Fredrik Dahl påpekar även att det goda samarbetet med Jägareförbundets fältorganisation och Länsstyrelserna i de berörda länen är en förutsättning för projektets framgång. Efter genomförd utvärdering ska projektet föreslå om och i så fall hur de metoder som testats kan användas i ett framtida storskaligt och kontinuerligt varningssystem för att upptäcka och avliva invaderande mårdhundar. Projektet kommer även att föreslå hur ett eventuellt storskaligt system kan organiseras.

Projektet vill gärna få in observationer eller tecken på förekomst från allmänheten. Mårdhunden kan lätt blandas ihop med flera andra djur, exempelvis grävling. Det säkraste tecknet på mårdhund är deras spillningshögar (latriner) eftersom de lägger sin spillning på hög på ett sätt som inget inhemskt djur gör. Mårdhunden kan även skiljas från grävling genom spåren. Mårdhunden har fyra tår på tassarna medan grävlingen har fem.

För att lättare kunna avgöra förekomst av mårdhund har en informationsbroschyr tagits fram av projektet i samarbete med ett parallellt Norskt mårdhundsprojekt.

Broschyren kan laddas ner från SLU:s http://www.slu.se/foma/vilt
och Jägareförbundets http://www.jagareforbundet.se hemsidor.

Där finns även kompletterande information om mårdhunden.

Tips och frågor om mårdhund hänvisas till Jägareförbundets kontor i Norrbotten (0920-231800) respektive Västerbotten (090-144300).

Fakta om mårdhunden – en ”värsting” bland främmande arter
Mårdhunden kommer ursprungligen från Asien och introducerades som pälsvilt till västra delarna av före detta Sovjetunionen mellan åren 1929-1955. Sedan dess har mårdhunden koloniserat stora delar av Centraleuropa och håller nu på att invadera Sverige och Norge via norra Finland. Sverige har i ett flertal internationella konventioner förbundit sig att ”förhindra införsel av, kontrollera eller utrota de främmande arter som hotar ekosystem, livsmiljöer eller arter”.

– Mårdhunden har visat sig orsaka stor ekologisk skada på det inhemska djurlivet i länder där den redan etablerat sig, berättar P-A Åhlén från SLU. Det gäller till exempel markhäckande fåglar, framför allt kolonihäckande arter i våtmarker, och groddjur. Dessutom kan den sprida flera allmänfarliga sjukdomar, bland annat rabies och en bandmask som kan ge människor leversvikt med dödlig utgång.*

Inslag om mårdhund i SLU:s kunskapsbank:
Mårdhunden ska hindras att etablera sig: http://www.slu.se/?id=965&puff=262

Få mårdhundar hittills i Sverige: http://www.slu.se/?id=965&puff=261

Kontaktinformation
Fredrik Dahl, projektledare
Mobil: 070-3230904, fredrik.dahl@vfm.slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera