Artikel från Örebro universitet
29 augusti 2008

Robotar kan göra livet tryggare för äldre människor

När ”Eva” plötsligt svimmar i soffan förstår hennes robot att det är en akutsituation och ringer efter hjälp. Det är ett av många exempel på hur robotar skulle kunna göra det möjligt för äldre att tryggt bo kvar i sina hem så länge som möjligt. Robotikforskarna vid Örebro universitet är i full fart med att utveckla framtidens hem, och i äldreprojektet har män och kvinnor över 65 själva fått komma till tals och utvärdera olika situationer och hjälpmedel.

Tanken är att de intelligenta robotarna inte bara ska göra livet tryggare för de äldre utan även höja livskvaliteten på många andra sätt, genom att till exempel hämta saker, planera aktiviteter eller boka tid hos läkare.

– Många äldre behöver hjälp för att kunna utföra vardagliga sysslor som tidigare inte varit något problem, konstaterar Amy Loutfi, en av forskarna inom laboratoriet Mobila robotar vid Akademin för naturvetenskap och teknik på Örebro universitet.

I det intelligenta hemmet ska de olika tekniska enheterna kunna kommunicera med varandra på ett smidigt och effektivt sätt, oavsett om det handlar om en mobil robot eller en enkel röksensor i taket. Men det är minst lika viktigt att den nya tekniken accepteras av dem som faktiskt ska använda den.

– De anpassningar som är nödvändiga i hemmet måste ske med respekt för den enskildes integritet, understryker Amy Loutfi.

Tillsammans med Pensionärernas riksorganisation (PRO) har därför Örebroforskarna gjort en undersökning av de äldres inställning till den nya tekniken. Utgångspunkten för frågorna var ett antal korta filmer där skådespelare agerade tillsammans med robotar i en naturlig hemmiljö. Filmerna illustrerade olika tänkbara situationer, och det forskarna ville ta reda på var hur troligt ett visst scenario är, och om den teknik som används i just detta scenario upplevs som användbar och acceptabel.

– Först och främst vill jag betona att fördomen om att äldre människor inte använder sig av modern teknik är felaktig. Både de män och kvinnor som deltog i undersökningen var tvärtom övervägande positiva till nya tekniska lösningar. Däremot visar det sig att estetiska faktorer, det vill säga hur robotarna ser ut, har stor betydelse.

– De flesta föredrar en robot som inte liknar en människa, men som ända kan prata och förstå talat språk. De uppfattas som mer opersonliga och därför lättare att acceptera i hemmiljön. Det är ett intressant resultat som visar att Hollywoodbilden av humanoida, människoliknande, robotar inte nödvändigtvis är den mest acceptabla och lämpliga modellen för hemmiljön.

Även om de flesta av de tillfrågade personerna ansåg att en intelligent robot i hemmet skulle vara användbar eller till och med nödvändig, pekade många på risken att bli både fysiskt och psykiskt passiviserad om roboten tar över olika uppgifter. Det fanns också en oro för att en robot skulle kunna förstärka känslor av ensamhet.

– Det är skillnad på att ha en god vän som hör av sig och föreslår en promenad och att bli påmind av en robot om att det är dags att gå ut och röra på sig. Sociala kontakter och stimulans är nödvändigt för livskvaliteten, och därför är det ytterst viktigt att tekniska lösningar inte blir en ersättning för sociala kontakter, säger Amy Loutfi.

I projektets nästa steg inleds ett samarbete med forskare inom socialt arbete vid Örebro universitet för att få hjälp av deras kompetens inom just området äldreomsorg.

För mer information, kontakta Amy Loutfi, amy.loutfi@tech.oru.se eller 019-30 11 16.

Kontaktinformation
Presskontakt: Ingrid Lundegårdh
Telefon: +4619-303126
Mobil: +46706-557624

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera