Artikel från Umeå universitet
26 augusti 2008

Nya vägar för bättre behandlingseffekt av cellgiftet cisplatin

Cellgiftet cisplatin används vid behandling av tumörer. Veronica Janson visar i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 29 augusti hur tumörceller kan reagera på cisplatinbehandling och vilka proteiner som kan vara inblandade i styrningen av cellers känslighet för cellgiftet.

Behandling av tumörer syftar till att döda alla tumörceller så att patienten kan botas från sin sjukdom. Allra helst vill man att tumörcellerna dör under ordnade former, genom att man aktiverar en speciell dödsprocess – apoptos. Tumörceller har en stor förmåga att ignorera signaler som normalt orsakar att cellen dör. För att förbättra effekten av cellgiftbehandlingar måste man veta både hur cellgiftet dödar tumörcellerna och hur tumörcellerna reagerar på cellgiftet.

Veronica Jansons studier visar att cisplatinokänsliga celler har defekter i två proteinfamiljer som är viktiga för att aktivera apoptos, BH3-proteinfamiljen samt s.k. kaspaser. I de cisplatinkänsliga cellerna ökade cellernas innehåll av BH3-protein när cellerna behandlades med cisplatin. I de okänsliga cellerna hade cisplatin nästan ingen effekt alls på innehållet av BH3-protein medan de hade en ökad aktivitet av kaspas-3 som är viktigast för att apoptosen genomförs. Det som gör detta fynd extra intressant är att läkemedel som imiterar effekten av ökat innehåll av BH3-protein är under utveckling för att behandla olika cancersjukdomar, bl.a. lungcancer.

Vidare visar avhandlingsarbetet att de cisplatinkänsliga cellerna kan tvingas genomgå apoptos om man stimulerar utflödet av kaliumjoner från cellerna samtidigt som man hindrar inflödet av dessa. De cisplatinokänsliga cellerna har en kaliumjontransportör, NKCC1, med onormalt låg aktivitet. Detta har konsekvenser för hur cellerna reagerar under de första 30 min av cisplatinbehandling, men är inte viktigt för cellernas okänslighet för cisplatin. Slutligen studerade Veronica Janson ett överlevnadsprotein, PKB, som finns i tre former: PKBa, PKBb, PKBc. Den första och sista visade sig vara överaktiva i alla celler, medan PKBb var överaktivt endast i de cisplatinokänsliga cellerna. Detta har förmodligen stor betydelse för hur känsliga cellerna är för cisplatinbehandling, men studierna avslöjar att det kan vara mycket svårt att stänga av PKB-proteinerna.

Sammantaget ökar avhandlingsarbetet förståelsen för hur cisplatin kan döda tumörceller, hur tumörceller kan reagera på cisplatinbehandling och vilka proteiner som kan vara inblandade i styrningen av cellers känslighet för cisplatin. Resultaten bidrar till nya idéer för att förstå hur cisplatin kan användas för behandling av tumörsjukdomar och i förlängningen bidra till förbättrade behandlingsresultat.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1680<=sv.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Veronia Janson via e-post veronica.janson@medbio.umu.se eller mobiltelefon 070-610 26 90.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera