Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 augusti 2008

Tveksamma behandlingseffekter mot tandlossning kostar miljoner

Behandling mot kronisk tandlossning kostar det svenska samhället cirka 180 miljoner kronor varje år. Men det saknas vetenskapliga bevis för att behandlingen som utförs av den allmänna tandvården innebär att patienterna får behålla sina tänder. En studie gjord vid Tandvårdshögskolan i Malmö visar dessutom att diagnosen kronisk tandlossning ofta ställs på oklara grunder.

I en SBU-rapport från 2004 konstaterades det att det saknas vetenskapliga bevis för att behandling mot tandlossning har säkra behandlingseffekter. Trots det fortsätter tandläkare och tandhygienister att behandla mot sjukdomen.

– Vi som behandlar mäter surrogatmått, exempelvis om tandköttsfickorna har minskat, men vi vet inte om behandlingen har den effekt som patienterna önskar vilket är att få behålla sina tänder, säger Kerstin Knutsson och menar att den förbättring som trots allt skett när det gäller tandlossning under de senaste 30 till 40 åren kan bero på ett allmänt förbättrat hälsoläge och bättre egentandvård.
– Det allmänna immunförsvaret är bättre och vi är friskare än vad vi varit tidigare. Men vi kan inte hävda att det är tandvårdens förtjänst att situationen förbättrats.

Hennes teori får stöd av en nypublicerad svensk studie som visar att situationen för de mellan fem till tio procent av befolkningen som lider av allvarlig tandlossning inte förbättras trots ökade vårdinsatser. Vid Malmö Tandvårdshögskola pågår nu flera studier kring hur allmäntandläkare och tandhygienister diagnostiserar och behandlar patienter med olika grad av tandlossning.

I den första studien har visats att tandläkare använder upp till 25 olika fynd för att ställa diagnosen kronisk tandlossning, eller paradontit. Flera av fynden, exempelvis förekomsten av plaque och tandsten, är inte relevanta eftersom de förekommer både hos friska och sjuka patienter.
– Sannolikt kommer de fynd som används för att ställa diagnos också vara de som används när det är dags att välja behandling. Vi tror att oberoende av vilken grad av tandlossning patienter lider av får alla samma typ av behandling, exempelvis besök två gånger om året hos en tandhygienist. Dessutom tror vi att det förekommer ett stort mått av överbehandling inom allmäntandvården av patienter med kronisk tandlossning och det är en stor patientgrupp som utgör cirka 40 till 50 procent av den medelålders befolkningen, säger Kerstin Knutsson.

Fotnot:
SBU är Statens beredning för medicinsk utvärdering

Kontaktinformation
För mer information kontakta Kerstin Knutsson på telefon 040-665 85 31, mobil 0705-16 88 86 eller via e-post: kerstin.knutsson@mah.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera