Tema

Nytt hopp för patienter med blodsjukdomen ITP

En forskargrupp vid Sahlgrenska akademin har funnit rön som kan förklara varför blodsjukdomen ITP uppstår. Fynden kan i framtiden leda till nya behandlingsalternativ.

ITP är en autoimmun blodsjukdom där blodplättarna förstörs i förtid framför allt i mjälten, levern och benmärgen. Ungefär 3-5 per 100 000 svenskar drabbas årligen. Sjukdomen finns i två former, en akut och en kronisk form. Den akuta formen drabbar främst barn efter någon form av infektion och läker ut inom sex månader. Den kroniska formen drabbar främst vuxna och kräver alltid behandling för att minska symtomen.
– Sedan 1950-talet har forskarvärlden trott att sjukdomen endast beror på kroppsegna antikroppar riktade mot blodplättarna, men vi kunde för några år sedan som första forskargrupp i världen visa att T-celler direkt på egen hand kan förstöra blodplättar, säger Bob Olsson, docent i experimentell medicin vid Sahlgrenska akademin.

I en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Blood har Bob Olsson tillsammans med forskarkollegor analyserat och jämfört uttrycket av 12 000 gener i T-celler, som är en del av immunförsvaret, från ITP-patienter och kontrollpersoner.
– Vi fann att gener som bestämmer vart T-celler tar vägen var överaktiva hos ITP-patienter. Vi kunde även visa att T-cellerna var mer aktiverade och att det fanns mindre av regulatoriska T-celler som stänger av inflammationen, säger Bob Olsson.

Hos ITP-patienter fann forskargruppen också betydligt fler T-celler i benmärgen jämfört med hur det var hos kontrollpersonerna, medan det inte var någon skillnad i blodet. Detta tyder på att hos ITP-patienter rekryteras T-celler från blodet och transporteras in i benmärgen.
– Eftersom benmärgen är ett av de organ där blodplättarna förstörs vid ITP så tror vi oss ha hittat en viktig mekanism för sjukdomsutvecklingen, säger Bob Olsson.

Traditionellt behandlas ITP med kortison vilket fungerar bra hos ungefär 75 procent av patienterna. Men många av patienterna får relativt snart återfall, och endast 10 till 20 procent blir helt friska. I vissa fall tas mjälten bort istället för att ge patienten kontinuerlig behandling. Majoriteten av ITP-patienterna blir friska när mjälten avlägsnas, men hos vissa kvarstår symtomen. Denna grupp kräver oftast kronisk behandling av kortison och immunförsvarssänkande medicin.

För multipel skleros, som också är en autoimmun sjukdom, har det kommit ett nytt läkemedel kallat Tysabri. Läkemedlet, som slår på proteinet VLA-4, förhindrar att T-cellerna förstör celler i hjärnan vilket minskar skov och därmed handikappsutveckling.
– Just proteinet VLA-4 var ett av de proteiner som vi fann att ITP-patienter hade för mycket av. Det är vår förhoppning att behandling av ITP-patienter med Tysabri kan leda till minskade symtom och ökade nivåer av blodplättar genom att T-cellerna förhindras att ta sig till benmärgen, mjälten och levern och där förstöra blodplättarna, säger Bob Olsson.

Denna studie kommer förhoppningsvis att inledas under hösten och om den är framgångsrik skulle det kunna leda till ett nytt behandlingsalternativ för ITP.

Tidskrift: Blood
Artikelns titel: Recruitment of T-cells into bone marrow of ITP patients possibly due to elevated expression VLA-4 and CX3CR1.
Författare: Bob Olsson, Börje Ridell, Lena Carlsson, Stefan Jacobsson och Hans Wadenvik

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Bob Olsson, telefon: 031–342 3203, e-post: bob.olsson@medic.gu.se
Professor Hans Wadenvik, telefon: 031–342 7350, e-post: hans.wadenvik@medic.gu.se

Nytt hopp för patienter med blodsjukdomen ITP

 lästid ~ 2 min