Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 juni 2008

Magbesvär kan även ha koppling till andra åkommor och övergrepp

Personer med återkommande mag-/tarmbesvär har oftare flera åkommor samtidigt, söker mer vård och har sämre livskvalitet än magfriska. Mycket tyder även på att det för kvinnor kan finnas en koppling mellan magbesvär och eventuella övergrepp tidigare i livet. Det visar en doktorsavhandling av allmänläkaren Ture Ålander, som konstaterar att vården inte bara bör fokusera på patientens magbesvär – utan se hela människan.

Ungefär var tredje svensk lider av ont i magen, uppblåsthet, förstoppning och diarré som är medicinskt svårförklarade, så kallade funktionella mag-/tarmbesvär. Trots att prover och undersökningar visar att allt ser normalt ut har de flesta drabbade påtagliga symtom som ofta orsakar stort lidande, och mediciner hjälper sällan. Nu visar doktorsavhandlingen Functional gastrointestinal disorders – co-morbidity and non somatic aspects från Karolinska Institutet att återkommande mag-/tarmbesvär ofta är kopplade till andra både psykiska och fysiska sjukdomar och även till olika former av övergrepp.

Distriktsläkaren Ture Ålander, verksam vid Centrum för allmänmedicin, hoppas att fynden kan kasta nytt ljus på denna grupp patienter som det idag är svårt att erbjuda effektiv behandling.

– Resultaten talar för att vi i vården inte bara ska fokusera på symtomen från magen när vi träffar patienter med återkommande mag-tarmbesvär, utan se till hela människan. Det kan vara att etablera en förtroendefull kontakt och kombinera psykologisk behandling med mediciner. Men forskningen är knapp och mycket återstår innan vi mer säkert kan veta vilka metoder och läkemedel som lämpar sig bäst.

Studieupplägget är unikt. För första gången i Sverige har förhållandena i en normalbefolkning studerats, den mesta tidigare forskningen inom området är gjord på patienter. I Östhammars kommun valde forskarna slumpmässigt ut 141 vuxna män och kvinnor som under lång tid har besvärats av mag-/tarmbesvär och 97 personer som aldrig har haft något problem med magen.

Deltagarna fick bland annat svara på frågor om symptom på mag-/tarmbesvär, allmänt hälsotillstånd, livskvalitet, mediciner, upplevda obehagliga händelser i livet och tidigare utnyttjande av sjukvård. Sedan tidigare är det känt att många som har denna typ av magproblem försöker klara sig själva hemma. Av avhandlingen framgår att nästan en tredjedel aldrig har sökt hjälp för sina magbesvär.

Samtidigt visar resultaten att personer med mag-/tarmbesvär som sökte hjälp på vårdcentralen gjorde omkring dubbelt så många läkarbesök och samtal till vårdcentralen jämfört med personer utan magbesvär. De fick även fler recept utskrivna och åt betydligt mer värktabletter än de magfriska. Personer med återkommande magbesvär hade även oftare andra åkommor samtidigt. Exempelvis uppgav 80 procent att de kände sig trötta, jämfört med 20 procent av dem som inte haft något problem med magen. Även vad gällde huvudvärk och ryggont, nedstämdhet, oro och ångest var de med återkommande mag-/tarmbesvär överrepresenterade.

– Vad som är orsak och verkan vet vi inte, men magbesvären kan vara en stressreaktion och vara en del av andra åkommor. I mitt arbete som distriktsläkare har jag träffat många patienter som själva kopplar ihop sina magbesvär med sin sinnestämning, exempelvis genom säga att de har ont i ”nervknutan” och peka på magen, säger Ture Ålander.

Ett annan intressant upptäckt var att 46 procent av kvinnorna med återkommande mag/tarmbesvär uppgav att de tidigare i livet utsatts för någon form av fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp. För männen var inte sambanden lika tydliga. Ture Ålander är försiktig att dra några slutsatser av detta resultat, men menar ändå det kan bli en viktig pusselbit när läkare utreder patienter som söker för återkommande magbesvär.

– Det är ytterligare en faktor att ta hänsyn till som jag tycker att mina kolleger bör vara uppmärksamma på, säger Ture Ålander.

Avhandling: ”Functional gastrointestinal disorders – co-morbidity and non somatic aspects”, Ture Ålander, Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Ture Ålander, specialist i allmänmedicin, CeFAM
Tel: +46 (0)70-775 58 42
E-post: ture@tapraktik.se

Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Webb: www.cefam.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera