Tema

Varifrån kommer staters legitimitet?

– En stat som inte har förtroende och erkännande från sin egen befolkning har svårt att utvecklas. Vi behöver få större kunskap om varför stater är olika starka, menar Anna Persson som disputerar i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. I sin avhandling har hon undersökt hur staters olika sätt att politiskt inkludera olika etniska grupper påverkar statens legitimitet och styrka.

– Assimilering är den typ av inkluderande identitetspolitik som bidrar till att stärka staten mest. Samtidigt visar mina resultat att en multikulturell politik som enbart erkänner en typ av etniska skiljelinjer tenderar att leda till allvarligare interna konflikter än en multikulturell politik som erkänner flera olika etniska skiljelinjer, säger Anna Persson.

Aldrig tidigare i världshistorien har det funnits så många suveräna stater som i dag. I början av 1900-talet fanns 55 internationellt erkända nationalstater. Nu är de 192. Men trots internationellt erkännande är långt ifrån alla stater legitima i de egna medborgarnas ögon. Enligt Anna Persson är inhemsk legitimitet viktig för statens förmåga att föra utvecklingen framåt.

– Utan legitimitet går statens krafter mest åt till att kontrollera den egna befolkningen och att hindra andra grupper från att försöka ta över makten. Om vi vill veta varför vissa stater är starkare än andra behöver vi förstå varför vissa stater har mer inhemsk legitimitet än andra, säger hon.

I sin avhandling har Anna Persson undersökt hur olika typer av identitetspolitik påverkar staters legitimitet och styrka. Det har hon gjort genom att jämföra i vilken utsträckning ledarna i Botswana, Zambia och Uganda erkände de etniska grupperingar som fanns inom statens gränser vid tiden för självständigheten. Därefter har hon jämfört hur de olika typerna av identitetspolitik har påverkat förmågan att samla in skatter i de tre länderna.

– Ur ett teoretiskt perspektiv är det egentligen ganska otroligt att folk betalar skatt. Man vet inte med säkerhet om man kommer att få igen för pengarna man betalar och dessutom betalar man inte bara till sig själv utan även för andra i samhället. På så sätt reflekterar en stats förmåga att samla in skatter statens legitimitet väl.
Assimilering stärkte staten

Slutsatsen av studien är att det inte spelar någon avgörande roll för en stats utveckling hur många etniska grupper som lever inom statens gränser. Det är snarare den identitetspolitik som förs under omvälvande perioder i staters utveckling som påverkar utvecklingen en lång tid framöver. I Botswana bidrog assimilering under de första åren av självständigheten till att stärka staten i betydligt högre grad än vad en multikulturell politik gjorde i Zambia och Uganda.

Samtidigt visar avhandlingen att en multikulturell politik som erkänner flera olika typer av etniska skiljelinjer ger en starkare stat än en multikulturell politik som enbart bygger på en skiljelinje, exempelvis region. Det vill säga, om en stat vill föra en multikulturell politik, så tyder resultaten på att en sådan som erkänner flera skiljelinjer fungerar bättre än en multikulturell politik som enbart erkänner en etnisk skiljelinje.

– Har medborgarna flera olika politiska identiteter att agera efter så är risken lägre att det uppstår konflikter eftersom etniska identiteter så som till exempel språk och region ofta bara delvis överlappar varandra.

Avhandlingens titel: The Institutional Sources of Statehood – Assimilation, Multiculturalism, and Taxation in Sub-Saharan Africa

Tid och plats för disputation: Fredagen den 30 maj 2008, kl. 13.15, Sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anna Persson, 0733-609805 031-7861537
anna.persson@pol.gu.se

Varifrån kommer staters legitimitet?

 lästid ~ 2 min