Tillit och sociala relationer påverkar vår hälsa
Är vi i större utsträckning ensamma och isolerade i Sverige idag än för 30 år sedan? Litar svenskar mer på varandra än andra européer? Hur påverkar välfärdsstaten våra sociala relationer? Och vilken betydelse har dessa för vår hälsa? Dessa frågor besvarar Mikael Rostila i en ny avhandling vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
Trots välutvecklade sjukvårdssystem och god materiell levnadsstandard finns fortfarande stora sociala hälsoskillnader i västerländska samhällen, däribland Sverige. Detta har ökat intresset för hälsans sociala bestämningsfaktorer. I sin avhandling undersöker Mikael Rostila vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet, socialt kapital som en sådan social bestämningsfaktor.
– Enligt den amerikanske statsvetarens Robert Putnams bok ”Bowling Alone” minskade det sociala kapitalet i USA under efterkrigstiden. Jag kan dock inte se en sådan utveckling i Sverige – snarare umgås vi i större utsträckning med vänner, familj och släktingar idag än för 30 år sedan. Deltagandet i föreningsliv har dock minskat under vissa perioder. Det verkar därmed som att våra sociala relationer ändrat karaktär snarare än minskat, säger Mikael Rostila.
Avhandlingen visar att det finns stora skillnader mellan invandrares och svenskföddas sociala umgänge. Invandrare umgås i mindre utsträckning med vänner och släktingar och deltar i mindre omfattning i föreningsliv jämfört med svenskfödda. Liknande skillnader finns även mellan sociala klasser.
– Eftersom sociala relationer har betydelse för vår hälsa så förklarar sådana skillnader även hälsoojämlikheter mellan olika grupper i samhället, menar Mikael Rostila.
Sverige ligger enligt avhandlingen i topp i Europa när det gäller tillit till andra människor i samhället. Goda välfärdssystem som minskar ojämlikheter i samhället kan mycket väl vara en förklaring till höga nivåer av tillit menar Mikael Rostila.
– När människor känner förtroende för staten och välfärdssystemen så tenderar de även att lita mer på andra människor. Tillit är viktigt eftersom det bland annat har en positiv inverkan på vår hälsa. Länder med höga nivåer av tillit, däribland Sverige har en bättre folkhälsa, säger Mikael Rostila.
Det är dock viktigt att även uppmärksamma de negativa sidorna av sociala relationer menar Mikael Rostila. Sociala nätverk i Sverige är segregerade då svenskar och invandrare umgås med varandra i liten utsträckning. Avhandlingen visar att invandrare som till övervägande del umgås med andra invandrare i slutna nätverk har en sämre hälsa än andra invandrare.
– En förklaring är att invandrare i sådana nätverk har sämre möjligheter på arbetsmarknaden. En annan förklaring är att skadliga hälsobeteenden och sociala förhållanden sprids och upprätthålls i sådana nätverk. Hälsa är därmed inte enbart ett individuellt fenomen utan även ett socialt – som kan spridas i sociala nätverk. Minskad segregation skulle kunna innebära mer heterogena sociala nätverk. Om du invandrar till Sverige och flera av dina grannar är svenskar så kommer sannolikheten att umgås med svenskar förmodligen att öka, säger Mikael Rostila.
Avhandlingens titel: Healthy bridges – Studies of social capital, welfare, and health
Kontaktinformation
Ytterligare information
Mikael Rostila, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, Stockholms universitet och Karolinska Institutet, telefon 08-16 44 16, 070-779 98 94, e-post mikael.rostila@chess.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, telefon 08-16 40 90.
