Tema

Med Sokrates i klassrummet utvecklas elevernas tänkande och maktbalansen ändras

När barn och ungdomar i grundskolan får möjlighet att delta i Sokratiska samtal regelbundet utvecklas en annorlunda klassrumskultur. Samarbetet ökar och fler röster hörs. Elevernas förmåga att tänka och resonera utvecklas i den tillåtande och utforskande atmosfären. Det visar Ann S Pihlgren i en ny avhandling i pedagogik vid Stockholms universitet.

Den Sokratiska dialogen är ett speciellt sätt att genom samtal utveckla barns och vuxnas tänkande och därigenom nå insikt i centrala idéer och värden. Genom delta i Sokratiska samtal några gånger i månaden utvecklar förskolebarn och grundskolelever sitt tänkande. I samtalen funderar de och diskuterar tillsammans över olika frågor inom litteratur och konst. Till exempel kan det handla om Pippi Långstrump egentligen är en bra kompis, om vad Alfons Åberg ska göra när han blir anklagad för stöld eller om människor föds onda eller goda.

– I början har barnen  svårt att uttrycka sina tankar och de accepterar även kamraternas mindre genomtänkta idéer, men med tiden utvecklas deras förmåga att uttrycka sig och undersöka idéer kritiskt och logiskt, säger Ann S Pihlgren.

I undersökningen som genomfördes i sju grupper med barn i åldern fem till sexton år filmades de Sokratiska samtalen under tre års tid. Utvärderingen av filmerna visade tydligt att samspelet i klassrummen påverkades positivt av samtalen. Lärarens röst hördes inte lika ofta, fler elever talade och eleverna tog gradvis över lärarens ansvar för att genomföra den utforskande dialogen.

– Förmågan att använda det Sokratiska samtalet skapas genom att lärare och elever provar sig fram och testar samtalets regler, berättar Ann S Pihlgren. Eleverna bygger också upp en stödjande gruppkultur genom att utveckla sitt tysta samspel där gester, blickar och kroppsspråk används för att visa stöd och sympati, men också för att samarbeta när någon försöker störa eller provocera samtalet. Lärarens roll blir att se till att tänkandet i samtalet utvecklas och att samtalet förs med respekt för alla deltagares åsikter.

Sokratiska metoder har utvecklats oberoende av varandra i flera olika länder och i olika tider. Metoderna innebär att ett antal bestämda moment genomförs. En inledande, öppen fråga besvaras av alla deltagare, texten eller bilden analyseras tillsammans och de nya idéer som kommit fram kopplas till egna erfarenheter.    

-Det verkar som om just den ritualiserade strukturen och den öppna stämningen garanterar en säkerhet som gör att deltagarna vågar prova nya, djärva tankar som de annars inte skulle ha testat, säger Ann S Pihlgren. Genom att samarbeta när de undersöker idéerna lär de sig ett sätt att angripa problem när de är på egen hand.

Att arbeta utifrån den antika filosofen Sokrates kan tyckas ålderdomligt i nutidens skola, men så är det absolut inte menar Ann S Pihlgren.

– Sokratiska samtal har under flera hundra år ansetts vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Men det är inte helt lätt att lära sig hur det ska genomföras för att få effekt. Särskilt svårt har lärarna, som lätt faller tillbaka till sin traditionella, kontrollerande lärarroll. Avhandlingen ger goda redskap att för lärare att utveckla sin kunskap om hur man utvecklar barns tänkande och en samarbetande dialog i barn- och ungdomsgrupper.

Avhandlingens namn: Socrates in the Classroom. Rationales and Effects of Philosophizing with Children. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7392 .

Ytterligare information
Ann S Pihlgren, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner (UTEP), Stockholms Universitet, tfn 070-249 01 31, 0176-26 10 41, e-post anns.pihlgren@norrtalje.se .

För bild
Ring 08-16 40 90 eller maila press@su.se.

Mer om Sokrates och Sokratiska samtal
Sokrates (470-399 f Kr) grekisk filosof, utgick i sina dialoger från förnuftets rätt att fritt och förutsättningslöst pröva alla frågor. Efterlämnade inga skrifter varför vi känner honom främst genom Platons (427-347 f Kr) dialoger. Platon var elev till Sokrates och är en portalgestalt inom den idealistiska traditionen inom västerländsk filosofi. Sokrates arbetade främst genom vad han kallade majevtik, förlossningskonst. Genom elenchus (grekiska för granska, motbevisa), ett undersökande utfrågande, hjälper samtalsledaren deltagarna att förlösa sina tankar.

Liknande metoder har t.ex. utvecklats och praktiserats i början av 1900-talet av de svenska folkbildarna Hans Larsson och Oscar Olsson, i Tyskland under 1920-talet genom Leonard Nelson och i USA under senare delen av 1900-talet av Mortimer J Adler. I Sverige har samtalen introducerats i nutid av professor Lars Lindström. Samtalen praktiseras som en pedagogisk metod bl.a. vid Freinetskolan Mimer i Norrtälje www.mimer.org. Barnen och ungdomarna i avhandlningens undersökning var mellan fem och sexton år (skolår 9)

Öppen föreläsning om Sokratiska samtal
Professor Sophie Haroutunian-Gordon från North Western University i Illinois, USA, håller en öppen föreläsning, Interpretvie Discussions, om dialog i undervisningen utifrån sin forskning. Föreläsningen är gratis och vänder sig till pedagoger, skolledare, forskare och andra intresserade.
Tid: Lördagen 10 maj, kl 15-16.30
Plats: Stockholms universitet, campus Konradsberg, H-aulan

Kontaktinformation
Ytterligare information
Ann S Pihlgren, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner (UTEP), Stockholms Universitet, tfn 070-249 01 31, 0176-26 10 41, e-post anns.pihlgren@norrtalje.se .

Med Sokrates i klassrummet utvecklas elevernas tänkande och maktbalansen ändras

 lästid ~ 4 min