Tema

Hitta kunskap om livet – och kanske olja – med hjälp av fossil

Acritarcher är fossil av små encelliga organismer som kan berätta om den tidigaste utvecklingen av liv på jorden. Men de kan också användas som ett fiffigt sätt att jämföra berg från olika kontinenter – och kanske även som ett sätt att hitta olja. Den 16 maj lägger Sebastian Willman fram sin avhandling om dessa spännande organismer vid Uppsala universitet.

För 650-550 miljoner år sedan, strax efter en enorm istid som brukar kallas ”Snowball Earth”, utvecklades flercelliga djur, en av de viktigaste händelserna i livets historia. Vissa hävdar att jorden var täckt av is från pol till pol och att det bara fanns flytande vatten i närheten av varma källor, vulkaner eller i sprickor i isen. I denna annorlunda värld levde förutom bakterier och de första djuren även mikroskopiskt små, encelliga organismer kallade acritarcher. Sebastian Willman har studerat dessa små fossil, som man inte med säkerhet vet vad de är, i fossil från bergarter i Australien. Här, i det som då var ett grunt hav, föll nämligen en väldig meteorit ner för omkring 580 miljoner år sedan. Nedslaget var så kraftigt att ett stoftmoln förmörkade solen och förändrade livsbetingelserna för det myller av mikroskopiskt små organismer som var i behov av direkt solljus. Acritarcher var under denna tid den dominerande organismgruppen i fossil. Idag ligger de begravda långt under den australiska ödemarken.

– För de organismer som överlevde nedslaget gav de förändrade förutsättningarna möjligheter att utvecklas åt olika håll. Detta kan ha varit det första och kanske avgörande steget från encelliga organismer till den oerhörda mångfald av liv vi ser idag, säger Sebastian Willman.

Han har jämfört fossil från nivåer före och efter meteoritnedslaget och resultaten ger stöd för en teori som säger att det fanns få arter utan utsmyckningar före meteoritnedslaget medan det fanns många, stora och komplexa arter direkt efter nedslaget. För att ta reda på något om deras släktskap studerade han tvärsnitt av acritarchernas hölje i elektronmikroskop och jämförde med nu levande organismer.

– Jag kunde konstatera att de var eukaryota, dvs hade en cellkärna, och förmodligen besläktade med alger, eller tidiga djur.

Sebastian Willman har också visat att man kan använda acritarcherna för att korrelera bergarter från olika kontinenter. Det kan öka förståelsen för hur kontinenterna satt ihop eller rörde sig under denna tid. Men det kan även vara viktigt för företag som till exempel letar olja i bergarter av denna ålder.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sebastian Willman, tel: 018-471 27 42, 070-424 13 53, e-post: Sebastian.Willman@geo.uu.se

Hitta kunskap om livet – och kanske olja – med hjälp av fossil

 lästid ~ 2 min