Artikel från Lunds universitet
5 maj 2008

Utbrändhet – den nya tidens proteströrelse

I takt med att utbrändhet alltmer klassificeras som en kvinnoåkomma har sjukdomen sjunkit i status. Det skriver etnologen Mia-Marie Hammarlin i sin avhandling från Lunds universitet, där hon har kommit fram till att det kan vara överraskande bra att må dåligt. Långtidssjukskrivning kan innebära oväntade möjligheter och en positiv utveckling för de drabbade. Dessa resultat problematiserar den pågående debatten om de politiska kraven på allt kortare sjukskrivningar.

— De utbrändas nya insikter, kunskaper och kompetenser borde uppmärksammas och tas tillvara, menar hon.

Psykiska sjukdomar och så även utbrändhet ses ofta som skamliga. Det gör att många utbrända drar sig tillbaka från omgivningen och hellre umgås i nätverk tillsammans med andra drabbade. Nätverken ger en viktig trygghet och kan vara en väg ut ur isolering och långtidssjukskrivning, men de kan också innebära att sjukidentiteten förstärks.

– Men samtidigt som nätverken hjälper den utbrända att bryta en isolering så kan de innebära att sjukidentiteten förstärks, och i ett utsatt läge kan den till slut vara det enda att hålla fast vid, skriver Mia-Marie Hammarlin.

Men det händer, visar Mia Marie Hammarlin i sin forskning, något i de här nätverken. Något som gör att utbrändheten blir som ett slags verktyg för självutveckling, särskilt när det gäller kvinnor. Många börjar utveckla sina kreativa sidor. De målar, drejar, skriver, broderar, planterar, fotograferar och detta får dem att må bättre.

– Man skulle kunna betrakta nätverken som ett slags proteströrelser där de drabbade kräver respekt, jämställdhet, delat ansvar och balans mellan arbete och fritid.

Mia-Marie Hammarlin inleder sin avhandling med en odyssé över hur fenomenet utbrändhet behandlas i medierna. Medan utbrända kvinnor beskrivs i termer som kollapsad, deprimerad, håglös, knäckt, tom, utmattad, beskrivs mannen i maskinmetaforer: De talar om att dra i handbromsen och att få bensintorsk.

En annan intressant iakttagelse är att kvinnor är överrepresenterade i artiklar som handlar om utbrändhet, särskilt som kvinnor i vanliga fall är underrepresenterade i medierna.

– Det verkar som om kvinnorna bereds mer utrymme när de är försvagade, talar om sina känslor och ger uttryck för lidande, säger Mia-Marie Hammarlin.

Kontaktinformation
Mia-Marie Hammarlin, som när hon inte forskar i Lund är programledare för Vetenskapens värld, disputerade den 25 april med avhandlingen Att leva som utbränd.
Hon nås på 046-222 71 97, 0730-871460, Mia-Marie.Hammarlin@etn.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera