Tema

Att vara invandrare och patient i Sverige

När man jämför hälsan mellan personer med svensk bakgrund och personer med utländsk bakgrund framkommer att personer med utländsk bakgrund har en ökad risk att drabbas av ohälsa. Det kan bland annat förklaras av den allmänna levnadsstandarden i det gamla hemlandet, erfarenheter av krig eller förföljelse. En annan förklaring kan vara förekomst av boendesegregation och marginalisering i det svenska samhället.

Det finns en mängd internationella studier som har undersökt hur det är att vara patient med invandrarbakgrund. En del studier riktar fokus mot vårdares erfarenheter av att möta patienter med invandrarbakgrund. Andra studier har undersökt patienter som har det gemensamma att de härstammar från samma land.

En del forskare menar att vårdare behöver kunskaper om kulturella skillnader för att kunna utforma en adekvat vård av patienter som har annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen.

I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker distriktssköterskan Elisabeth Björk Brämberg hur det är att leva som invandrare i Sverige och ta del av den svenska hälso- och sjukvården och andra relaterade välfärdsystem.

Avhandlingen består av två studier: en inledande studie som undersöker invandrares erfarenheter av delaktighet inom kommunal hemsjukvård och en huvudstudie som behandlar innebörden av att leva som invandrare i Sverige och vara patient.

Enligt resultatet verkar det finnas beröringspunkter mellan patientrollen och livssituationen i stort. Olika former av oöverstigliga svårigheter kan förstärka varandra så att integreringen i samhället blir passiv. Samma förhållningssätt finns då även i patientrollen. Motsatsen gäller också. Erfarenheten av en lyckosam kamp för en plats i det svenska samhället gör att man blir en aktiv patient, som själv överväger alternativ och gör egna val.

Resultaten visar vidare hur viktigt det är att ha tillgång till en bra tolk. Intervjupersonerna upplever sig delaktiga när de får ställa krav och blir bemötta med hörsamhet av sina vårdare. En väl fungerande språklig kommunikation är en förutsättning för detta. Delaktigheten förutsätter också att vårdare ser patienten som en medaktör med rätt att fatta egna beslut.

Individperspektivet i avhandlingen betonar att alla patienter är olika och måste behandlas som individer. Resultatet talar däremot inte för att god vård av patienter med invandrarbakgrund bygger på att vårdaren lär sig kulturella särdrag.
– I vår ambition att förstå andra kulturer får vi inte göra svenskheten till en norm. Varje patient måste bli sedd som en individ, vare sig man har invandrarbakgrund eller inte, säger Elisabeth Björk Brämberg.

Författaren påpekar att det behövs mer forskning om hur vårdare överbryggar kommunikationshinder mellan sig själv och patienter med invandrarbakgrund även när det finns ett gemensamt språk. Ett speciellt fokus bör riktas mot hur vårdare utvecklar sitt frågande så att patienternas individuella behov uppmärksammas och schablontänkande undviks.

Elisabeth Björk Brämberg, hemmahörande i Mölndal, är legitimerad sjuksköterska och distriktssköterska och arbetar som universitetsadjunkt vid Högskolan i Borås.

Avhandlingen Att vara invandrare och patient i Sverige. Ett individorienterat perspektiv försvaras fredagen den 25 april 2008, kl. 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Fakultetsopponent är professor Claes-Göran Wenestam, Högskolan i Kristianstad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Elisabeth Björk Brämberg, telefon: 0709-221063 eller e-post: elisabeth.bjork@vxu.se och elisabeth.bjork_bramberg@hb.se

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press,
telefon: 0470/708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Att vara invandrare och patient i Sverige

 lästid ~ 2 min