Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 april 2008

Vad är egenskaper för något?

En av de frågor som filosofer har diskuterat och varit oeniga om sedan länge är den om vad egenskaper är för något. Platons svar är att egenskaper är idéer. Idéerna tänks ha sin hemvist i den så kallade idévärlden. Denna uppfattning har stått sig bra genom historien. Christer Svennerlind menar dock i sin avhandling att egenskaper inte tänks finnas i någon idévärld utan snarare i den vanliga världen, den som Platon kallar för sinnevärlden.

Platons förslag har stått sig ganska bra genom historien och platonisternas skara är fortfarande talrik. Platon tänker sig att något, som finns i sinnevärlden, har en viss egenskap i kraft av att det har del i den idé som är egenskapen. Eftersom flera saker kan ha del i en och samma idé samtidigt och över tid, kan det finnas ett stort antal som har en och samma egenskap – t.ex. att de alla är röda.

Christer Svennerlind behandlar inte det platonistiska förslaget utan istället två andra förslag, som båda skiljer sig från det platonistiska på bl.a. en väsentlig punkt: egenskaper tänks inte finnas i någon idévärld. I den mån de alls finns är det i den vanliga världen.

Som avhandlingstiteln antyder är det ena förslaget moderat realism. Det är en realism i kraft av att det erkänner existensen av universalia, med vilket avses något som flera saker kan ha samtidigt; t.ex. kan flera saker vara röda och detta alltså i kraft av universalet rödhet. Det är en moderat realism i kraft av att universalia tänks existera som egenskapsinstanser. Två föremål som båda är röda har varsin rödhetsinstans som konstituent. Att dessa är just rödhetsinstanser förklaras, i sin tur, av att var och en av dem har universalet rödhet som konstituent. I den specifika version av moderat realism som diskuteras tänks en rödhetsinstans bestå av två aspekter. En av dessa aspekter är universalet rödhet; den andra är en predikativ aspekt, som inte är något universale.

Det andra diskuterade förslaget är en nominalism. Liksom alla övriga former av nominalism utgår det ifrån att allt som existerar är individuellt. Det är en moderat nominalism i kraft av att den erkänner existensen av egenskaper. Även dessa kan sägas vara egenskapsinstanser, men inte i kraft av att de har universalia som konstituenter. De tänks vara alltigenom individuella.

Varför över huvud taget intressera sig för vad egenskaper är? En anledning kan vara en önskan att bringa något slags klarhet i vad en del andra storheter är för något – t.ex. fakta, sakförhållanden, händelser, processer etc. Dessa tas alla för givna i vardagligt och vetenskapligt tal. Men hur skall deras beståndsdelar och strukturer bäst förstås? Det visar sig omgående att egenskaper – liksom relationer – åberopas när dessa skall analyseras. Återstår sedan, om inte förr, att redogöra för vad egenskaper och relationer är. En annan anledning, som inte behöver vara skild från den föregående, kan vara en önskan att redogöra för vad naturlagar handlar om. Ett förslag är att de beskriver, i någon mening, nödvändiga relationer som råder mellan egenskaper.

Avhandlingens titel: Moderate Nominalism and Moderate Realism.
Disputationen äger rum lördagen den 19 april 2008 kl 13.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Christer Svennerlind, tel. 0510-248 09,
mobiltel. 0705-65 55 36, e-post: christer.svennerlind@filosofi.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera