Tema

Migration ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

Äldre iranier som har immigrerat till Sverige löper betydligt högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än sina landsmän som bor kvar i Iran. Samtidigt har inte livskvaliteten försämrats efter flytten. Fyra av fem iranskor i båda grupperna är farligt bukfeta. Det visar en ny doktorsavhandling som lagts fram vid Karolinska Institutet.

Enligt flera tidigare studier löper flera stora invandrargrupper i Sverige betydligt högre risk att insjukna i exempelvis i hjärtkärlsjukdom jämfört med personer födda i Sverige. Men i vilken grad det är kopplat till migrationen vet forskarna lite om. I doktorsavhandlingen ”Elderly Iranians in Sweden – The impact of migration on risk factors for cardiovascular disease” har dietisten Afsaneh Koochek, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM), tagit reda på mer om dessa samband. Hon har studerat riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos äldre iranier som har utvandrat till Sverige och jämfört dem med iranier som bor kvar i Iran. Äldre iranier är idag den största gruppen bland äldre utomeuropeiska invandrare i Sverige.

Totalt ingick cirka 1200 män och kvinnor i åldrarna 60-84 år i fyra delstudier. Deltagare i både Sverige och Iran intervjuades ingående om bland annat motions- och matvanor, rökning, hälsotillstånd och livskvalitet. Forskarna mätte även deltagarnas längd, vikt, midjemått och blodtryck. Avhandlingen visar att migrationen till Sverige medför en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. De iranska männen i Sverige löper mer än tre gånger så hög risk att drabbas av högt blodtryck än landsmännen som bor kvar i Iran. För iranskorna i Sverige är risken dubbelt så stor jämfört med kvinnorna i Iran. Andelen rökare är hela sex gånger högre bland iranierna i Sverige jämfört med de i Iran. Vad gäller matvanor äter iranierna i Sverige visserligen mer frukt och grönt, men samtidigt använder de betydligt mer fett i maten.

– Det tyder på att man efter flytten anammat en mer västerländsk livsstil, med både fördelaktiga och mindre fördelaktiga vanor som påverkar hälsan, Afsaneh Koochek.

Tvärt emot vad man kan tro visar hennes avhandling att livskvaliteten inte verkar ha blivit sämre efter flytten till Sverige. De äldre iranierna i Sverige skattar sin livskvalitet lika högt som de i Iran. Det gäller framförallt kvinnorna som vistats mer än 15 år i Sverige.

– Det är inte lätt att anpassa sig efter en ny uppsättning normer, värderingar och vanor i det nya landet. Därför är det förvånade att migrationen verkar påverka de äldre iranierna mer fysiskt än psykiskt, säger Afsaneh Koochek.

Inte heller förekommer några större skillnader i förekomsten av fetma och diabetes mellan de som utvandrat och de som bor kvar. Värt att notera är dock att fyra av fem iranska kvinnor i både Sverige och Iran är bukfeta och cirka hälften av de iranska kvinnorna i Sverige uppger att de nästan aldrig är fysiskt aktiva.

– Det kan bland annat bero på ovana att motionera och även vara kulturellt betingat. Bland många av de äldre iranierna är en stor kropp sinnebilden för hälsa och framgång, säger Afsaneh Koochek.

Hon uppmanar sina kollegor i vård och omsorg att bli bättre på att uppmärksamma, förebygga och behandla välkända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, särskilt fetma och bukfetma.

– Det gäller i synnerhet iranierna, men även bland äldre svenskar är problemet växande. Vi blir matade med larmrapporter om undervikt, men de äldre med ett BMI över trettio är faktiskt en större grupp. Det behövs framförallt bättre riktlinjer för hur vi ska behandla denna grupp på bästa sätt. De som finns idag är anpassade efter personer upp till 60 år.


Avhandling: ”Elderly Iranians in Sweden – The impact of migration on risk factors for cardiovascular disease”, Afsaneh Koochek. Huvudhandledare var professor Jan Sundquist, Karolinska Institutet. Bihandledare var professor Sven-Erik Johansson, Karolinska Institutet samt docent Brita Karlström, Uppsala Universitet. Centrum för allmänmedicin är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet.


För mer information, kontakta:

Afsaneh Koochek, dietist, CeFAM
Tel: +46 (0)70-484 83 29
E-post: afsaneh.koochek@ki.se

Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Webb: www.cefam.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Migration ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

 lästid ~ 3 min