Tema

Att som barn leva under knappa ekonomiska omständigheter

Att barnfattigdom existerar i Sverige idag, det vet vi. Vilken omfattning den har och vilka grupper som berörs känner vi också ganska väl till. Men hur ser situationen ut ur barnens perspektiv? Hur erfar och hanterar de sin vardag när familjens ekonomi är knapp? I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker Anne Harju barns vardagsliv i förhållande till familjens begränsade ekonomiska resurser.

Fokus för avhandlingen är vad barn själva har att berätta om knapphetens bety-delse i relationen med föräldrar, kompisar och andra viktiga personer. Det är de sociala relationerna som står i centrum. Även föräldrar kommer till tals i avhand-lingen, då främst om familjens gemensamma vardagsvillkor och om ekonomins betydelse i relationen mellan barn och föräldrar. Avhandlingen behandlar också hur barn själva agerar i förhållande till den begränsade ekonomin och hur de uppfattar de givna sammanhang de finns inom.

Två övergripande resultat utkristalliseras i avhandlingen. Det ena är att knapp ekonomi har betydelse i relationen med kompisar och i relationen mellan barn och föräldrar. Dels påverkar den, i olika grad beroende av sammanhang, barns möjligheter till social delaktighet med kompisar och andra jämnåriga. Detta gäll-er både i förhållande till vad man kan göra tillsammans, och möjligheter att kun-na välja hur man önskar presentera sig inför andra barn. Även relationen mellan barn och föräldrar påverkas genom att barn tar ekonomiskt ansvar och samarbe-tar i förhållande till den ekonomiska situationen. Knappheten innebär också en påfrestning på relationen mellan barn och föräldrar.

Det andra resultatet är att barn är aktiva i att forma vardagen i förhållande till ekonomin. De är aktörer som utifrån en förståelse och tolkning av situationen väljer olika strategier för att hantera situationen. Strategierna delas i avhandling-en upp i reaktiva respektive proaktiva strategier. De reaktiva handlar om att an-passa sig till den befintliga situationen genom att till exempel avstå, vänta, dölja och visa sitt missnöje, medan de proaktiva strategierna syftar till att förändra det egna men också familjens handlingsutrymme. Detta sker bland annat genom ar-bete, planering, sparsamhet, tjat och lån. Att barn är aktiva konsumenter och ekonomiska aktörer som reflekterar kring den ekonomiska situationen, klarar sig på egna pengar, gör ekonomiska prioriteringar och planerar sin ekonomi framgår tydligt i avhandlingen. Den innebörd av barn som ekonomiska aktörer i förhål-lande till knappa ekonomiska omständigheter som framträder är således en som handlar om kompetens, meningsskapande och användning av de möjligheter som står till buds.

Anne Harju är personalvetare och sociolog som disputerar i socialt arbete. Nu arbetar hon i ett forskningsprojekt knutet till ett förändringsarbete i en stadsdel i Landskrona samt undervisar vid Växjö universitet.

Avhandlingen Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns erfarenhe-ter och strategier försvaras fredagen den 11 april 2008, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är professor Elisabeth Backe Hansen, NOVA, Oslo.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anne Harju, e-post: anne.harju@vxu.se, telefon: 040-39 64 48.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, te-lefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Att som barn leva under knappa ekonomiska omständigheter

 lästid ~ 2 min